Roligast klädda på röda mattan är i dag ofta männen.
Visst bär många fortfarande smoking och svarta kostymer på galatillställningar, men påfallande många tar ut svängarna och klär sig både färgstarkt och fantasifullt.
En favorit (och inte bara min) är den amerikanske skådisen Colman Domingo som seglat upp som en av de nya manliga stilstjärnorna.
Det är ingen dununge vi talar om. Han är 55 år och har jobbat länge med både teater, film och tv. Men han har på senare tid uppmärksammats lite extra tack vare medverkan i populära serier som ”Fear the walking dead” och ”Euphoria”. 2023 blev han också nominerad till flera stora priser, bland annat en Oscar, för sin roll som medborgarrättsaktivisten Bayard Rustin i filmen ”Rustin”.
Men minst lika mycket uppmärksamhet, om inte mer, har han fått för sitt stilsäkra sätt att klä sig.
”Han är i en modeklass för sig.” ”Colman Domingo sätter ribban för herrmode.” ”En av Hollywoods bäst klädda.”
Det är bara några av rubrikerna till de många artiklar som skrivits om hans sätt att kombinera klassiska kostymer med överraskande accessoarer och få det att se … helt fantastiskt ut.
Så att han nu är en av de fyra modemedvetna män som är delaktiga i årets stora modeutställning på Metropolitan Museum of Modern Art är inte förvånande.
Temat är nämligen: ”Superfine: Tailoring black style”. Det är inte bara den första utställningen på mer än tjugo år på The Met som ägnas åt herrmode. Framför allt är det den första modeutställningen någonsin på detta museum som fokuserar på svarta modeskapare, och svart stil.
Utställningen är inspirerad av boken ”Slaves to fashion: Black dandyism and the styling of black diasporic Identity” av Monica L Miller som är professor vid Columbia University och specialist på afrikansk-amerikansk kultur.
Hon härleder den svarta dandystilen ända till 1700-talets England, och slavhandeln. Populärt bland vita ägare, som ville skryta om sin rikedom, var då att klä upp unga svarta manliga slavar i extravaganta uniformer som en sorts ”lyxslavar” att visa upp.
I dag associeras ”black dandy” kanske mest med den stilriktning som tog fart i USA i början av 1900-talet.
Många svarta män började då klä sig i klassiskt skräddade kostymer av europeiskt snitt, men kombinerade dem med inslag av starka färger och mönster plockade från Afrika.
Det var en socialt korrekt look, men också subtilt subversiv.
Att skapa sig en personligt utformad stil blev inte bara ett sätt att uttrycka självständighet, utan också att ”föreställa sig jaget i en annan kontext”, som Monica L. Miller uttrycker det.
Och så vilar själva grunden till dandyn på idén att man genom kläder kan bli till den man vill vara.
Tacka den franska revolutionen 1789 för det. Efter den var det inte längre läge att framstå som pråligt klädd aristokrat i siden och sammet. I stället var det folket som blev trendsättare, för första gången i historien. Nu kunde man ta sig fram i karriären och göra sig bemärkt utan titlar och pengar, men med hjälp av väl valda kläder. Denna nya typ av modemedveten man började kallas för just dandy. Britten Beau Brummel brukar lyftas fram som urtypen för en sådan.
Men om det är några som verkligen borde hyllas för sin banbrytande stil så är det inte några bleka dandys från förr, utan just de många svarta samtida män som medvetet tänjer på modets gränser och skapar nya förebilder. Som Colman Domingo, en Black Dandy 2.0.
