Justitieminister Gunnar Strömmer (M) verkar säker på sin sak. De fyra partierna i regeringsunderlaget brukar i slutändan kunna komma överens, också om svåra frågor, och så kommer det nog även att bli om tiggeriförbudet, lät han förstå när direktiven för tiggeriutredningen presenterades.
Det borde han inte vara så säker på. Punkten i Tidöavtalet om att ett nationellt tiggeriförbud ska utredas är en av överenskommelsens olösta kompromisser. Till skillnad från flera andra områden har inget parti lagt sig platt. I stället är paragrafen skriven så att Sverigedemokraterna kan stoltsera med att ha fått in ordet tiggeriförbud i avtalet, samtidigt som Liberalerna kan visa att de inte brutit mot partilinjen som är emot.
Det här handlar om att tillsätta en utredning, underströk L:s partisekreterare Jakob Olofsgård – alltså inte om att genomföra utredningens förslag. Och flera av partiets riksdagsledamöter, med Anna Starbrink i spetsen, har återkommande förklarat att de kommer att rösta nej, vilket betyder att regeringsunderlaget inte har någon majoritet i ryggen om de inte får med sig delar av oppositionen.
Det finns fler områden där sista ordet inte är sagt.
Trots det insisterade SD:s gruppledare Linda Lindberg på att syftet med utredningen är att få till ett nationellt förbud.
Tiggerifrågan är sannolikt bara början på gnisslet. För det finns fler områden där sista ordet inte är sagt.
Exempelvis står det i avtalet att en tolkavgift ska övervägas, bland annat i vården, för personer som varit i Sverige under ett visst antal år. Det är såväl Starbrink och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) som professionen kritiska till.
Samma sak gäller utredningen om anmälningsplikt, eller angiverilagen som den också kallas, som snart överlämnas till regeringen. Förslaget går ut på att kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och polisen när de möter personer som vistas i Sverige illegalt.
Om L ska finnas kvar efter nästa riksdagsval kan partiet inte förväntas sudda ut de få röda linjer som är kvar.
Men i Tidöavtalet står också uttryckligen att undantag behöver utredas. Därför röstade L på sitt senaste landsmöte – i förebyggande syfte – igenom att villkoren för att partiet ska säga ja är att anställda i skolan, vården, socialtjänsten och på folkbiblioteken ska slippa och att ingen som bryter mot lagen ska kunna straffas, vilket tar udden av den.
Mot den bakgrunden vore det intressant att veta vad Gunnar Strömmer menade med att samarbetspartierna nog ska komma överens. Om Liberalerna ska finnas kvar efter nästa riksdagsval kan partiet inte förväntas sudda ut de få röda linjer som fortfarande är kvar.
Läs också:
Susanne Nyström: Politiker måste våga ställa utsatta grupper mot varandra
Susanne Nyström: Trump grävde en grop åt Biden – nu faller han själv däri