Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Det sägs att Sverige är byggt av ingenjörer. Men nu räcker inte antalet nyutexaminerade för att fylla företagens behov.
Om det ska ändras behövs satsningar från olika håll. Inte minst från arbetsgivarna själva, som gott skulle kunna locka ungdomar genom att bli bättre på att synliggöra vilka möjligheter som väntar morgondagens matematiker och datatekniker.
Men för att vända utvecklingen krävs sannolikt även någonting mer genomgripande: Utbildningssystemet måste sluta signalera att matematik och naturvetenskap är förbannat svårt. Och framför allt sluta låtsas att exempelvis musik och engelska är lättare, vilket är den bild som vi serverar barn och unga i dag.
Det börjar redan i grundskolan. Där är matematik det ämne i vilket eleverna har lägst betygssnitt, flest inte når godkänt och färst har högsta betyg. Även kemi, fysik och biologi ligger relativt lågt sett till antalet A samt högt vad gäller antalet underkända. Och i andra änden av skalan finns bild och slöjd.
Här inflikar kanske någon att det är självklart att det ska vara så. Att skaffa sig färdigheter inom matte och naturvetenskap är väl helt enkelt svårare än att måla och sy?
Hur tufft det är att skaffa sig bra betyg handlar bara om en enda sak: Hur kraven och förväntningarna för de olika betygsstegen ser ut.
Nej, inte nödvändigtvis. I alla fall inte om vi inte tror att unga överlag har större talang för sömnad än algebra eller anstränger sig mer för att lära sig teckna än för att klara ekvationer.
Hur tufft det är att skaffa sig bra betyg handlar bara om en enda sak: Hur kraven och förväntningarna för de olika betygsstegen ser ut. Och alla som har sett en genomsnittlig elev både rita och sitta med näsan i matteboken vet att det generellt finns väldigt mycket barnet inte kan i båda ämnena.
Den här signaleringen fortsätter sedan på gymnasiet. Det visar en färsk rapport från Sveriges Ingenjörer, som jämfört hur tonåringar med likvärdiga resultat i högstadiet klarar sig på olika gymnasieprogram.
Slutsatsen är tydlig: Det är svårare för elever som läser naturvetenskaps- eller teknikprogrammet att få bra betyg jämfört med dem som väljer samhällsvetenskapligt, ekonomiskt eller estetiskt program.
Lösningen är varken att sänka förväntningarna i grund- eller gymnasieskolan. Däremot är det som sagt ingen naturlag att det ska vara enklare att få högt betyg i historia än i kemi. Och skillnaderna mellan matematik och naturvetenskapsprogrammet å ena sida, och övriga ämnen och program å den andra, kan jämnas ut genom att anamma de högre kraven överlag – vilket också kan öka antalet naturvetare.
För när en elev självskattar sina kunskaper i, och sin fallenhet för, ett ämne sker det inte utifrån ett absolut mått, utan utifrån hur lätt eller svårt det är för vederbörande att få ett visst resultat. Om en tonåring med ungefär samma ansträngning får A i samhällskunskap och engelska, som B i matte och fysik, är det inte konstigt om hen drar slutsatsen att de fortsatta studierna snarare bör vara inom samhällskunskap än naturvetenskap.
Blir kvittot å andra sidan B längs hela linjen – då blir kalkylen en annan. Samtidigt skulle signalen vara tydlig: Det krävs hårt arbete för att bli riktigt duktig, oavsett ämne.
Läs mer:
Susanne Nyström: Anmälningarna mot Pernilla Wahlgren och Bianca Ingrosso är ett tecken i tiden
Susanne Nyström: Så drabbades SD-toppen av partiets egen klimatpolitik
Susanne Nyström: Ministern tar strid om kostråden – så blev korven politisk
