Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Vad vill Tidöpartierna göra med Sveriges bistånd?
Vilka principer är det egentligen som styr i dag?
Det kan tyckas aningen oklart. För samtidigt som stödet till flera etablerade hjälporganisationer har strypts håvar nämligen omstridda projekt in stora summor.
Det senaste frågetecknet handlar om Sverigedemokraternas biståndsorganisation Hepatica. Den får bara i år 23 miljoner kronor från Sida, trots att en chef oroar sig över organisationens förmåga att bedriva biståndsverksamhet och att den inte uppfyller kraven på att visa hur pengarna har använts (DN 18/3).
Det är samma organisation som Sida länge helt nekat stöd på grund av brister i kvaliteten, men som efter stor press från Tidö plötsligt fick pengar, vilket gränsar till ministerstyre.
Som om inte det vore nog har Sverige under den här mandatperioden ingått ett ifrågasatt avtal med Somalia. Biståndspengar slussades till en organisation nära premiärministers kansli, som i sin tur skickade pengarna till personer nära premiärministern.
Då blir det viktigare att värna möjligheten att utvisa enskilda personer än att betala ut effektivt stöd till krigsdrabbade barn.
I utbyte lovade landet att ta emot somalier som Sverige ville utvisa. Och bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) har sagt att regeringen har fler planer på liknande upplägg – där exemplet med det islamistiska styret och dess tidigare terrorklassade ledare i Syrien sticker ut.
I samma veva satte regeringen dessutom stopp för stödet till Unrwa – den organisation som ger mest hjälp till behövande i Gaza – när den humanitära situationen var akut.
Biståndet tycks alltså ha gått från att handla om mottagaren till att värna avsändarens intressen. Det vill säga: Regeringen har gjort biståndspolitiken till inrikespolitik.
Då blir det viktigare att värna möjligheten att utvisa enskilda personer och att hålla SD på gott humör, än att betala ut effektivt stöd till krigsdrabbade barn.
Strategin kan kallas för många olika saker. Men att ”städa upp” i det svenska biståndet, som regeringen har lovat, är inte ett av dem.
Tvärtom får det pengarna att stinka.
Läs mer:
Susanne Nyström: För 25 år sedan var ”bonusprinsen” liten och söt – nu framställs han som ett monster
DN:s ledarredaktion: Om Mohamsson behandlar kollegor så här – hur kommer hon då behandla väljarna?
