Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Då och då höjs röster för att det är dags att behovspröva barnbidraget. Varför ska kungligheter och näringslivstoppar få tusentals kronor varje år, som knappt märks på deras redan välfyllda bankkonton, lyder resonemanget.
Vid en första tankevända låter det rimligt. Kronprinsessan har sannolikt råd med vinterkläder och födelsedagspresenter till nästa generation, även om Försäkringskassan slutar med utbetalningarna.
Vid en andra anblick blir det knepigare. Så fort det sätts en gräns för vilka som ska få pengar växer administrationen, samtidigt som det uppstår skadliga marginaleffekter, där en förälders lönehöjning kan ätas upp av ett sänkt stöd.
Därför betalas bidraget ut till såväl koja som slott sedan slutet av 1940-talet – och det finns ingen anledning att ändra på det.
Men att samtliga barnfamiljer bör få barnbidrag betyder inte nödvändigtvis att dagens system är perfekt. Tvärtom kan det förbättras markant, genom mindre justeringar, som skulle förbättra träffsäkerheten.
För redan nu görs skillnader, då hushåll med minst två små får flerbarnstillägg som ökar successivt med antalet barn. De pengarna – flerbarnstillägget går på cirka 4 miljarder per år och grundstödet på drygt 30 – skulle kunna användas smartare än i dag.
Om stödet ska fortsätta vara en viktig förstärkning av barnfamiljernas ekonomi är det nödvändigt att det kontinuerligt trappas upp.
Det handlar framför allt om att slopa tillägget för barn nummer två, som enligt Riksrevisionen kostar mycket men ger lite, och rikta om pengarna som frigörs. Dels till barnrika familjer, vilket kan göras genom att öka flerbarnstillägget för hushåll med minst tre barn. Dels till singelföräldrar, genom att införa ett särskilt ensamståendetillägg, vilket nyligen föreslogs av organisationen Majblomman.
Fördelen är att stödet då viks mer till fattigare hushåll, eftersom ensamstående och familjer med tre barn eller fler är överrepresenterade bland ekonomiskt utsatta.
Därutöver finns starka skäl att höja det generella barnbidraget med 200 kronor i månaden, vilket kostar drygt 5 miljarder per år. Då ökar grundstödet från 1 250 kronor per månad och barn till 1 450.
Det vore inte bara rätt på grund av lågkonjunkturen, utan även för att barnbidraget inte har höjts sedan 2018. Därefter har inflationen ätit upp mer än en femtedel av värdet. Och om stödet ska fortsätta vara en viktig förstärkning av barnfamiljernas ekonomi är det nödvändigt att det kontinuerligt trappas upp.
Det inser fem av åtta riksdagspartier, på båda sidor av blockgränsen, som i en partiledardebatt förra året svarade ”ja” på om barnbidraget bör höjas.
Varför inte göra det till en valfråga? Gärna kombinerat med ett reformerat flerbarnstillägg.
Läs mer:
Susanne Nyström: Alla måste vara med och betala – du har väl inte missat Sveriges tickande kostnadsbomb?
Susanne Nyström: Lägg ner ”Svenska nyheter” – verkligheten är tillräckligt skruvad som den är
