Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Hörde ni nyheten om att brännboll mer eller mindre är på väg bort från idrottslektionerna, eftersom det klassas som en pressande aktivitet (P4 Sörmland 26/4)? Många elever känner sig helt enkelt uttittade när de spelar. Och i radioreportaget intervjuas en vuxen kvinna som bekräftar att hon upplevde sig utstirrad när det var dags för brännboll.
Lika bra att slopa momentet för alla, alltså.
Det är ett bakvänt resonemang.
Barn går i skolan för att utvecklas och lära sig olika färdigheter, där en del är svettigare än andra. Själv hade jag avstått från att hålla samtliga föredrag under skoltiden om jag hade fått välja, vilket jag lyckligtvis inte fick. För få saker är lika utvecklande som att tvingas utmana sig själv, kanske misslyckas, och ta nya tag för att prestera bättre nästa gång – givetvis med stöd av en kunnig lärare.
Har du svårt att träffa bollen? Då övar vi på det!
Däremot bör lösningen aldrig vara att ta bort det svåra eller jobbiga. Det är att göra barn och unga en otjänst – även om just brännboll är en aktivitet som man kan gå genom livet utan att behärska.
Samma mentalitet märks dock också kring annat. Som att många som har det lite tuffare i skolan ges anpassningar som inte består av stöd för att nå målen, utan sänkta krav, vilket med en högstadielärares ord cementerar eleverna på befintliga nivåer i stället för att ta med dem till nya och högre (Ämnesläraren 4/2 2024).
Det ministern ber om är en skola utan tuggmotstånd.
Det tydligaste exemplet är att så kallad lyssneläsning har blivit vanligare. Då får unga lyssna på texten i stället för att läsa. Och det här gäller alltså långt ifrån bara elever som har läs- och skrivsvårigheter (Ämnesläraren 12/11 2024).
Kontrasten finns i en skola i ett utsatt område, som på senare år höjt resultaten. Där ”tvingar” läraren sina elever att läsa ”mycket”, bland annat klassiker i förenklade format. Inte bara för att barnen ska träna på språket, utan för att de ska förstå referenser i populärkulturen och få allmänbildning (Göteborgs-Posten 21/4).
Det är precis den sortens introduktion för det ovana och okända som elever behöver. Och det gäller inte bara kring läsning och idrott – utan också något så grundläggande som mat.
Där skruvade Livsmedelsverket nyligen i råden för skolluncherna, med målet att ge eleverna kunskap om vad som är hälsosamt och så bra förutsättningar som möjligt att prestera i skolan. I linje med forskningen innebär det en begränsad mängd rött kött, vilket har fått landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) att gå i taket och börja kritisera ”tvångsvegetariska luncher” (SVT 26/4).
Utspelet vittnar om att han har samma syn på tallriken som andra har till brännbollsplanen och litteraturhistorien. Det ministern ber om är en skola utan tuggmotstånd.
Läs mer:
Susanne Nyström: Sluta låtsas att årets val står mellan två jämnstora block
DN:s ledarredaktion: Sveriges medelklass behöver inte fler bidrag
