Nyligen beskrev Hufvudstadsbladets kulturchef Andrea Svanbäck sin rädsla över att Sveriges puttrande intresse för Finland, som följt i Natoprocessens spår, inte är genuint (DN 8/5). Hon efterfrågade konkreta bevis på att vi menar allvar med vår nyfunna kärlek. Bland annat genom bastubad i Helsingfors och konsumtion av finsk litteratur.
Det kommer sannolikt inte att ske. Inte för att vår allt positivare bild av grannen i öst, som märks i en undersökning från Novus, kommer att svalna. Utan för att det vi känner inte är kärlek.
Det är respekt. Och den bottnar i att Finlands vägval, som vi tidigare talade aningen nedlåtande om, har visat sig vara rätt.
Medan Sverige trendkänsligt kutade rakt in i allt som kändes nytt och spännande tycktes Finland konstant vara någon generation efter. Därför satt finnarna där med sin ålderdomliga skolpolitik och betalade för ett så stort militärt och civilt försvar att man misstänkte att de missat att den eviga freden var här.
Den civila delen med mat och sjukvårdsmateriel var för övrigt en kopia av vårt – när vi hade ett.
Respekt är en bra utgångspunkt för en jämbördig relation.
Numera vet vi att Sverige inte ligger en generation före, eftersom vi i många fall styrde in i en återvändsgränd. Skolresultaten var länge betydligt bättre i Finland än i Sverige. Försvaret har aldrig klassats som ett särintresse. Och under coronapandemin satt de där med sina välfyllda beredskapslager.
I dag är det vi som rustar med Finland som förebild. Enligt Novusundersökningen anser nästan 80 procent av svenskarna att grannen har välfungerande samhällsfunktioner. Noll procent (!) har en negativ inställning till landet. Och vi är särskilt positiva till försvaret, krishanteringen, ihärdigheten och handlingskraften.
Inget av det här lägger grunden för en kärleksrelation. Det krävs mer för att svenskar ska drömma om en weekend i Helsingfors i stället för i Paris, även om Finland nyligen utsågs till världens lyckligaste land för sjunde året i rad.
Däremot är respekt en bra utgångspunkt för en jämbördig relation. Alltså precis det som man bör ha med sin närmaste granne.
Läs mer:
Susanne Nyström: Ömtåliga studenter hör inte hemma på läkarlinjen
Susanne Nyström: Dyrt att köra bil? Har du hört vad det kostar att åka buss?
Susanne Nyström: Liberalerna får inte igenom sin politik – ens när de sitter i regering