Under veckoslutet samlas Moderaterna i Karlstad för Sverigemöte. Där kan gräsrötter samtala med ministrar. Partivänner återses. Allt samtidigt som seminarier och tal avlöser varandra.
Men hur givande det än kan vara att delta i workshops om hur Sverige ska bli starkare, gå på föreläsning om god demensvård eller lyssna till statsråden Gunnar Strömmers och Camilla Waltersson Grönvalls tankar kring brottsförebyggande insatser, så har Moderaterna en större och mer övergripande fråga att hantera just nu.
Precis som högern i andra delar av västvärlden står M inför ett vägval om vilket parti det ska vara. Ett som fortsätter i riktningen som stakats ut under 2000-talet, där den traditionella högern följer i nationalisternas och populisternas spår, och har kulturkrig och invandringsmotstånd som huvudideologi. Eller ett som går tillbaka till rötterna.
Det senare är något som alltfler inom borgerligheten längtar efter, vilket inte är konstigt. I en oförutsägbar och stormig värld är det inte politiker som ”rör om i grytan” ännu några varv som inger trygghet. Och i det läget bör den traditionella högern kliva in.
Alltså den som med Svenska Dagbladets ledarskribent Mattias Svenssons ord har setts som tråkig och förlegad, hånats av pragmatiker och hatats av populister. Den erbjuder bland annat just försvar och stadga – inte kulturkrig och populism. Den tar ansvar och skyller inte alla problem på andra. Samt står stadigt i sina värderingar och vill inte tillintetgöra politisk opposition (SvD 3/5).
Det är politik som inte bara Sverige och Europa behöver. Mindre gnäll, bitterhet och skyttegravskrig ligger även i Moderaternas intresse.
I alla fall om de äntligen ska bli det där partiet för hoppfulla, som Ulf Kristersson sa att de skulle vara när han valdes till partiledare. Om de ska börja uppfattas som mindre ”osköna”, ”grabbiga” och ”hårda”, vilket enligt partiets egen analys är ett måste för att nå fler kvinnliga väljare. Och om de ska lyckas locka tillbaka storstadsbor, som likt kvinnor gått från M till S under det senaste decenniet.
Det handlar rent krasst om att Moderaterna faktiskt har möjlighet att bli ett parti som fler har förtroende för, om de inte marscherar i Sverigedemokraternas fotspår. De behöver bara återvända till sina grundvärderingar.
Läs mer:
Susanne Nyström: När började de finska töntarna äga Sverige i allt?
Susanne Nyström: Kvinnodagen 2025 – världen domineras av män med ”fantastisk” kvinnosyn