Han kunde bli ensam arvtagare till två slott, vidsträckta åkrar och skog, med ett sammanlagt taxeringsvärde på över en miljard kronor. Nu får 40-årige Axel Gyllenkrok och resten av familjen tänka om.
Det var i vintras som baron Nils Gyllenkrok och sonen Axel Gyllenkrok skickade in sin ansökan till regeringen om förlängning av Svenstorps och Björnstorps fideikommiss. De två slotten utanför Lund har funnits i familjen sedan 1700-talet.
– Man tituleras förvaltare, inte ägare. Marken jag förvaltar ska vara bättre om 100 år än den är nu, det är uppgiften, sa Axel Gyllenkrok till DN i somras.
Nu sitter han i en bil mellan styrelsemöten och har ännu inte hunnit prata med sina föräldrar och tre systrar. I början av veckan blev den statliga fideikommissnämnden färdig med sitt yttrande till regeringen. Det finns inte tillräckliga skäl till förlängning av fideikommisset, anser nämnden.
– Det var väl relativt väntat, men jag behöver ta det här med familjen internt nu, säger Axel Gyllenkrok och avböjer vidare intervju.
Över 60 år har gått sedan riksdagen fattade beslut om att avveckla Sveriges fideikommiss. Den medeltida ägandeformen innebär att orubbade egendomar går från en förstfödd arvinge till nästa (i de flesta fall gäller det endast söner), som inte behöver delas med yngre syskon. Den så kallade avvecklingslagen från 1963, innebär att samtliga fideikommiss ska avvecklas när innehavaren dör, med möjlighet för vissa undantag.
Fram till början av 1990-talet avvecklades en lång rad av de svenska fideikommissen. Sedan kom en våg av förlängningar. Regeringar av olika färg beslutade om undantag i flera fall. Argumenten har mestadels handlat om att inkomsterna från godsens jord- och skogsbruk behöver hållas samman för att finansiera det dyra underhållet av slotten.
Svenstorp och Björnstorps gods skulle egentligen ha avvecklats 2011 när den gamle baronen Thure-Gabriel Gyllenkrok dog. Men redan 2004 bad familjen Gyllenkrok regeringen om att skjuta upp avvecklingen och förlänga fideikommisset för två generationer, under Nils och Axel Gyllenkroks livstid. Regeringen sa ja, men bara till förlängning under en generation.
Det gör situationen unik för de bägge adelsmännen utanför Lund. I praktiken har Axel Gyllenkrok redan tagit över driften av egendomen – som driver ett av Skånes största odlingsjordbruk. Det gjorde han 2012, när pappa Nils Gyllenkrok ”avstod” godsen. Axel Gyllenkrok fungerar därför som fideikommissarie, men bara så länge hans far är i livet. Sedan ska slotten och tillhörande mark delas mellan honom och tre systrar.
Det var mot den bakgrunden som familjen i vintras vände sig till fideikommissnämnden – som bereder frågan om förlängningar innan regeringen fattar ett slutgiltigt beslut. I ansökan beskrevs situationen som ”en anomali” som innebär en ”betydande osäkerhet kring egendomens status”.
När regeringen 2006 fattade beslut om att förlänga Svenstorps och Björnstorps fideikommiss var slottens kulturmiljöer ett av skälen. Här finns glas- och porslinssamlingar, målningar och vävda tapeter. Nationalmuseum bekräftade att unika kulturskatter stod på spel och skrev i sitt remissvar att en splittring av godset skulle vara till ”stor skada för det nationella kulturarvet”.
Även i fideikommissnämndens nya yttrande till regeringen konstateras att Björnstorp och Svenstorp ”utgör en av Sveriges främsta kulturmiljöer” och att det fortsatt är ”angeläget att de kan hållas samman”. Ändå blir det denna gång nej till förlängning.
– Regeringen har en restriktiv praxis. Utgångspunkten i själva lagstiftningen är att fideikommissen ska avvecklas, säger Eskil Nord, ordförande i fideikommissnämnden.
Ett modernare alternativ för att hålla samman godsen är att bilda ett så kallat ”fideikommissaktiebolag”, som öppnar för att även yngre syskon, inte minst döttrar, får del i egendomarna.
Själva familjen Gyllenkrok är inte oviktig i sammanhanget. Av ansökan framgår att familjen sedan länge varit engagerad i att bevara de värdefulla slotten för framtiden. Det bådar gott för en ordnad avveckling, anser nämnden.
– Vi har klart för oss att det är en värdefull egendom ur kulturarvssynvinkel. Visst finns en risk att den kan splittras. Men innehavarfamiljens inställning spelar roll, i det här fallet är man engagerad i att hålla egendomen samlad, säger Eskil Nord.
En av nämndens ledamöter hade skiljaktig mening. Johan Trolle-Löwen menar att Svenstorp och Björnstorp har en ”obestridlig och särpräglad ställning som del av det svenska kulturarvet” och tyckte därför att det fanns särskilda skäl till förlängning.
I Lund följer Martin Dackling, docent i historia, de nya turerna kring ett av Sveriges sista kvarvarande fideikommiss med stort intresse.
– Det här tyder på att vi går in i den sista avvecklingsfasen. Jag har mycket svårt att se att regeringen skulle fatta ett annat beslut, säger Martin Dackling.
I augusti fick justitieminister Gunnar Strömmer (M) en skriftlig fråga från en miljöpartistisk riksdagsledamot om regeringens inställning till de sista fideikommissen. Ministern svarade då att de allra flesta av fideikommissen redan har avvecklats, och att ”utvecklingen går i rätt riktning”.
Fallet med Svenstorp och Björnstorp är principiellt intressant, tycker Martin Dackling. Eran för undantag är definitivt slut, säger han.
– Det är en mentalitetsfråga. Under 1990-talet och perioden därefter var kulturarvsfrågor betydligt mer i ropet. Nu kan vi vänta oss att förlängningar inte kommer att beviljas framöver, om det inte finns mycket särskilda omständigheter.
Läs mer:
Infekterad släktfejd om grevens miljardarv
Slotten som bara sonen kan få ärva
Siste butlern på Björnstop slott
Sveriges sista fideikommiss
Fideikommiss är ett speciellt testamente som innebär att en egendom ärvs odelad av en arvinge, oftast den äldste sonen.
I dag finns runt tio fideikommiss kvar i Sverige. Bland dem finns bland annat Trolle Ljungby och Övedskloster i Skåne och Boo slott i Närke.
Senast ett fideikommiss sökte om förlängning var Fullerö fideikommiss utanför Västerås. Familjen hade redan fått dispens en gång, men 2021 sa statliga fideikommissnämnden nej.
