Forskare vid bland annat University of Cambridge har ägnat timmar åt att studera galaxen GS-10578. En massiv galax som, precis som vår egen Vintergatan, bildades tidigt i universums historia. Men till skillnad från Vintergatan är GS-10578 numera helt död – såtillvida att den inte längre producerar några nya stjärnor.
Boven i dramat, enligt forskarna, är det supermassiva svarta hål som finns i galaxens mitt. Men i stället för att slita galaxen isär, vilket svarta hål kan göra, tycks den långsamt och i ett cykliskt förlopp ha sett till att galaxen inte fick den kalla gas som galaxer behöver för att kunna bilda nya stjärnor.
– Det behövs alltså inte alltid en enskild kataklysm för att galaxer ska sluta bilda stjärnor, se bara till att den inte får något mer bränsle, säger en av forskarna bakom studien, astronomen Jan Scholz, i en kommentar.
Med hjälp av James Webb-teleskopet och det så kallade ALMA-teleskopet i Chile studerade forskarna hur galaxen bildades bara några få miljarder år efter Big bang. Resultatet, som presenteras i Nature Astronomy, visar bland annat att GS-10578 snabbt växte sig extremt stor. Redan efter tre miljarder år var galaxens massa 200 miljarder gånger solens. Men det svarta hålet i galaxens mitt gav upphov till kraftfulla vindar. Neutral gas som färdades med en hastighet av 400 kilometer per sekund, och som ”blåste bort” den gas som fanns i galaxen med en massa motsvarande 60 solar varje år.
På så sätt, skriver forskarna, utarmades galaxens energitillförsel på bara 16 till 220 miljoner år, en process som normalt tar flera miljarder år. Till slut fanns ingen gas kvar, varefter galaxen ”dog”.
Läs mer:
Forskare tror att det blixtrar på Mars
Nya bilder på sällsynt besökare i vårt solsystem
