Det är inte Donald Trump som är den stora symbolen för vår tid. Det är inte heller Vladimir Putin eller Xi Jinping. Det är Elon Musk.
Elon Musk är världens rikaste man. Just nu sägs han vara god för 440 miljarder dollar. Räknat i svensk valuta är det uppåt 5000 miljarder kronor. Sveriges statsbudget för 2025 beräknas till knappt en tredjedel.
Genom sin sociala plattform X är han därtill en mäktig opinionsbildare. Där favoriserar han sina egna alltmer högerextrema åsikter. Själv är han en flitig bidragsgivare.
Och nu är han också en av Donald Trumps närmaste män. Hans uppgift blir att minimera USA:s federala statsapparat. Det ska bli mycket billigare att styra USA. Skattesänkningar! lovar Trump och Musk. Lägre skatter motsvarar i dagens högerpolitik de romerska kejsarnas skådespel för folket.
Det är en gåta hur Musk hinner med hela sin mångförgrenade affärsverksamhet och därtill sina offentliga utspel. Han har gjort sig känd för att styra Tesla och alla sina andra företag in i detalj; han nöjer sig inte med att vara en ”micromanager” utan anser sig ha nått upp till nanonivån.
Hans offentliga utspel är numera otaliga. Än hyllar han det högerextrema partiet Alternativ för Tyskland, AFD, än förklarar han att ett inbördeskrig i Storbritannien är oundvikligt. Han har inget emot Kina och tycker att Ukraina ska börja förhandla om fred med Ryssland – på Putins villkor.
Wikipedia har under sin historia, som börjar 2001, lockat otaliga sakkunniga att dela med sig gratis av sin kunskap och även stillsamt komplettera och korrigera varandra
Men han avskyr Wikipedia. Han har förklarat att Wikipedia är ”woke”, det värsta skällsordet i den nya högerns vokabulär.
Musks attack på Wikipedia avslöjar hans nya ideologi.
Wikipedia är det äldsta av de sociala medierna. Medan Facebook, Twitter, Tiktok och de andra premierar kontroverser, rop och skrik, uppmuntrar Wikipedia tvärtom både sakkunskap och samarbete. Det har blivit 2000-talets stora encyklopedi, från början misstrodd men nu en väldig kunskapsreservoar där man kan hämta upplysningar om det mesta i verkligheten. Det man funnit på Wikipedia måste förvisso kontrolleras innan man låter det flyta in i någon text med vetenskapliga anspråk. Men det allra mesta visar sig stämma. Wikipedia har under sin historia, som börjar 2001, lockat otaliga sakkunniga att dela med sig gratis av sin kunskap och även stillsamt komplettera och korrigera varandra. Bara en del verkligt kontroversiella ämnen ger otillförlitliga artiklar där stridande parter oavlåtligt ändrar texten än i den ena, än den andra riktningen. Räddningen är att man kan spåra alla ändringar som gjorts.
På Wikipedia finns en mycket lång artikel om Elon Musk. Att läsa denna artikel är sannolikt det enklaste sättet inte bara att nagla fast Musks föreställningsvärld utan också att förstå hans missnöje med mediet. Både hans rastlösa verksamhet och hans besynnerliga men tidstypiska åsiktsskiftningar framgår här med saklig torrhet.
Bakgrunden är välbekant: Musk är född i Sydafrika i en välbärgad familj som var mot apartheid. Han emigrerade som 18-åring till Kanada men sökte sig snart nog ner till den nya kapitalismens hjärta, till Silicon Valley där hans fantastiska karriär tog fart. Han blev frontfiguren i företag efter företag. Det var elbilen Tesla som först gjorde honom berömd, men han blev också central på en mängd andra områden alltifrån satelliter och rymdfärder till AI.
Köpet av Twitter som han döper om till X kommer sent i hans nu drygt 50-åriga liv. Det är först med detta som han framträder som en högerextrem republikan. Tidigare hade han inte stuckit ut i politiskt avseende. I 2016 års presidentval röstade han på Hillary Clinton och 2020 på Joe Biden.
Med X är han en fullfjädrad ideolog, häftig och hänsynslös. Han blir inte omedelbart en Trumpanhängare, nej först satsar han pengar på Ron DeSantis. Men DeSantis har ingen chans mot Trump. Efter mordförsöket på Trump den 13 juli 2024 blir Musk definitivt trumpian och snart oumbärlig för Trump.
Musk är därmed ett lysande exempel på en brådstörtad ideologisk förändring. Han är som bekant inte ensam utan bara den mest högljudde bland otaliga människor som världen runt blivit extrema nationalister, beredda att offra sans och vett för vad de ser som den stora saken.
Ideologiska förändringar är inte en ny företeelse. Man bör nog tala om en sådan från slutet av 1970-talet och några år framåt då den fria marknaden blev sanningen för dagen, och den vågen var inte oberoende av en motsatt rörelse åt vänster som symboliseras av årtalet 1968. Åren efter andra världskriget betecknade ett annat skred i föreställningsvärlden. Och historien bjuder på många fler exempel.
Dagens högervåg är verkligen global. Kanske var Indien föregångslandet. Där kom Narendra Modi och hans BJP till makten redan 2014. Men nu syns samma rörelse, starkare eller svagare, snart sagt överallt. Våldsamma känslor av hat och avsky tillhör kännemärkena. Föraktet för välgrundade kunskaper som inte stämmer med den egna värdeskalan är typiskt.
Inte ens Elon Musk kan köpa sig fri från fotnoterna
Dagens Elon Musk är en ledare för denna mörka världsrörelse. Hans utveckling har varit brådstörtad. Nu vältrar han sig i konspirationsteorier, han accepterar inga andra erotiska relationer än den mellan man och kvinna, han hatar kollektivtrafiken, han, den store elbilstillverkaren, ser alltmer positivt på fossila bränslen.
Och han har börjat avsky Wikipedia som han bara för några år sedan donerade pengar till.
Men varför är Wikipedia i dag så motbjudande för honom och hans likar? Man behöver bara gå till den långa artikeln om honom själv för att förstå varför. Här tecknas hans utveckling ingående, och varje påstående beläggs med sammanlagt mer än 700 fotnoter. Den som har lust kan kontrollera att dessa fotnoter stämmer. Musks snabba kapitulation för bisarra högeridéer är fastnitad in i detalj.
Fotnoter har för många en lätt doft av tristess. Nog har jag själv ibland suckat över alla de otaliga hänvisningar jag skrivit genom åren. Men för mina studenter brukade jag inskärpa att fotnoten i humaniora är motsvarigheten till experimentet i naturvetenskapen. Man kan genom fotnoten kolla att det förhåller sig just så som man påstår i texten. Fotnoten naglar fast ett faktum. Inte ens Elon Musk kan köpa sig fri från fotnoterna.
Det har under senare årtionden förekommit en del relativistiskt trams kring humanistiska studier. I vår lögnaktiga tid blir det desto viktigare att påminna om det som är stabilt och oomtvistligt. En gång var käll- och textkritiken ett lika stort vetenskapligt genombrott som omvälvningarna inom astronomi, mekanik eller kemi. De härskande historiska myterna punkterades en efter en. Man fick fast mark under fötterna.
Mycket av detta tar vi i dag för givet. Men det är utsatt för våldsam attack i en värld där Trump och Putin och Xi härskar. Säkert skulle Musk gärna köpa Wikipedia och göra om det till sin egen mikrofon.
Det är tur att inte allt är till salu i denna köpgalna värld.
Läs mer:
Sven-Eric Liedman: Hur kan man ställa upp i ”På spåret” utan att veta detta?