Fram till maj i år hade totalt 52 248 personer dödats i direkta väpnade attacker och angrepp under kriget mellan Israel och Hamas, enligt fredsforskningsinstitutet UCDP vid Uppsala universitet. Det var det blodigaste kriget förra året efter Ukrainakriget.
Bara två procent av de 52 000 dödade som kartlagts har identifierats som stridande part. Över hälften av dödsfallen är identifierade som civila – det handlar om minst 29 098 personer. Resten av dödsoffren är okända. Uppgifterna för 2025 är fortfarande preliminära och kan komma att justeras.
Kriget i Gaza sticker ut. Det är ett av de nutida krig med störst andel civila bland dödsoffren, enligt Mert Can Yilmaz som är ansvarig för kartläggningen av de som dödas i Gaza-konflikten.
– Våra data visar att Israel-Palestina-konflikten har haft den högsta andelen civila dödsfall i en enskild konflikt jämfört med alla andra statsbaserade konflikter som registrerats av UCDP sedan 1989, säger han.
Och verkligheten kan vara ännu mörkare än så. Det har nämligen blivit allt svårare att avgöra vilka som är civila och vilka som tillhör väpnade grupper. Omkring hälften av dödsfallen i kriget mellan Hamas och Israel har inte kunnat fastställas.
– En stor del av de som identifieras som ”okänd status” är sannolikt i själva verket civila, men vi har inte kunnat bekräfta deras identitet. Den omfattning av ”collateral damages” (oavsiktliga skador, reds anm) vi sett är väldigt stor i jämförelse med andra krig. Och de kan vara mycket högre än vad som rapporterats med tanke på att man bombar tätbebyggda bostadsområden där många civila bor för att komma åt en specifik Hamas-medlem.
Enligt en uppskattning av den amerikansk-brittiske krigsforskaren Mike Spagat 2023, kan andelen civila som dödats i Gazakriget i själva verket uppgå till omkring 80 procent.
– Det finns tecken på att Israel varit beredda att döda många civila för att slå ut Hamas. Israel handlar som om målet helgar medlen och det har inneburit att många civila strukit med i kriget, säger Mert Can Yilmaz.
Det finns ännu ingen uppskattning av antalet döda i Israels senaste markinvasion i Gaza som började den 18 maj. Men sedan dess har flera dödliga attacker i Gaza rapporterats.
Hur många som dött av svält eller andra indirekta orsaker kartläggs inte av Uppsala-forskarna.
– Med tanke på situationen på plats är det mänskliga priset för det pågående våldet knappast begränsat till de direkta dödsfallen, men det är dessa vi samlar in och det är mycket svårt att komma med en trovärdig uppskattning av dödsfall till följd av indirekta orsaker, säger Mert Can Yilmaz.
Det är svårt att få tillförlitliga uppgifter om antalet som dödas i ett så pass högintensivt krig, inte minst med den begränsade insynen i Gaza. Uppgifterna från de två parterna i konflikten har också skilt sig kraftigt åt.
Att en oberoende part kartlägger krigets offer är viktigt, menar Yilmaz. Informationen kan användas för att att omvärlden ska förstå konflikten bättre och förutse attacker och migrationsströmmar genom geolokalisering, men det kanske viktigaste är för att kunna ställa de ansvariga till svars för krigsbrott mot civila, menar Yilmaz:
– Det är extremt viktigt, inte bara i Israel-Gaza-konflikten. I alla krig ljuger parterna till viss del som en del av krigspropagandan. Vårt jobb är att hitta de bästa uppskattningarna utifrån de många gånger motstridiga uppgifter som finns att tillgå.
Det har förekommit anklagelser om krigsbrott utförda av både Israel och Hamas, ingen av parterna har hittills dömts.
Läs mer: Rapport: Svårare att avgöra om dödsoffer är civila eller stridande