Passagerarfärjan Huckleberry Finn hade stävat över Östersjön i två dygn innan den lade till i Rigas hamn på lördagsmorgonen. En svensk korvett hade eskorterat. Stridsflyg hade också bevakat.
– Det här är väldigt viktigt, sade Andris Sprūds, efter att drygt 200 svenska soldater marscherat ut från färjans bildäck.
Efter dem följde gnisslande stridsfordon 90, pansarterrängbilar och lastbilar fyllda med krigsmateriel.
– Det här är en dag när vi visar styrka på den östra flanken, men också i hela Nato, sade Andris Sprūds.
Totalt 550 svenska soldater anlände med olika färdmedel till Lettland. De skulle till basen Camp Valdemar, nära staden Ādaži, för att bli en del av dem multinationella Natostyrkan, med ungefär 3 000 soldater från flera länder.
– Det handlar om att avskräcka. Men också om träning och övning inom brigaden, sade den svenska bataljonschefen Henrik Rosdahl.
Hans soldater ska vara i Lettland i sex månader innan de blir avlösta av Danmark. Sedan ska länderna turas om halvårsvis. Uppdraget i Lettland är olikt tidigare svenska utländska insatser genom att det sker i ett EU-land, och inte utförs i lika skarp miljö som Mali och Afghanistan.
– Det är en skillnad. Det här är ett land i fred. Här kan man vistas ute på ett annat sätt, sade Henrik Rosdahl.
Soldaterna har ändå förberett sig på det värsta, till exempel genom att fylla i dokumentet ”Min sista vilja”. Där beskriver de hur de vill ha sin begravning.
– Det är den yttersta konsekvensen och en del av yrket. Men vi är inte rädda, sade mekanikern Ivar.
Han och hans kamrater lämnade inte ut efternamnen av säkerhetsskäl. De såg fram emot uppdraget.
– Det ska bli spännande att få försvara Sverige och Nato och göra en historisk insats, sade stabsassistenten och signalisten Madeleine.
De svenska soldaternas högsta chef tog emot dem i hamnen – översten Cédric Aspirault från Kanada, som leder Natostyrkan i Lettland. Aspirault konstaterade att hans jobb är att bevaka det ryska militära hotet.
– Det är högt nog för att väcka allas vår uppmärksamhet i hela alliansen. Vi tittar på vad som händer, sade han.
Ryssland har ett historiskt intresse i Lettland, som var en del av Sovjetunionen fram till 1991. Landet anslöt sig efter ryskt motstånd till Nato och EU 2004.
Om Ryssland ser sig som vinnare i Ukraina har vissa bedömare varnat för att de baltiska länderna står på Putins att göra-lista.
Men i Rigas hamn väckte frågan om ryska militära hot inga större reaktioner hos försvarsministern Andris Sprūds.
– Att Ryssland bara skulle tänka på någon aktivitet mot ett Natoland, det vore en galen persons val, sade han, men lade sedan till:
– Samtidigt ska vi vara redo för alla scenarion redan i dag.
Försvarsministern pekade på att Lettland upplevt sabotage och rysk så kallad hybridkrigföring i åratal, till och med årtionden. Han tittade mot de svenska stridsfordonen.
– Genom att visa styrka avskräcker vi de hoten och minimerar riskerna, sade han.
Men redan nu finns andra risker som Lettland försöker hantera. Landets säkerhetstjänst VDD rapporterade ifjol att Natos styrkor och förmågor står i fokus för Rysslands underrättelsetjänster.
Det är framför allt militära GRU och säkerhetstjänsten FSB som agerar på lettisk mark – men även Rysslands civila underrättelsetjänst SVR.
Enligt den lettiska säkerhetstjänsten utesluter inte Rysslands spionorganisationer en konflikt med Nato. Därför jagar de uppdaterad information om strategiskt viktiga mål inne i Lettland. Det innebär att de svenska soldaterna kan bli utsatta för ryska spioner.
– Ryssland är mycket intresserade av Natos militära närvaro i Lettland. Det måste de svenska trupperna vara medvetna om, sade Toms Rostoks, chef över den strategiska forskningen på Lettlands försvarshögskola.
Bataljonschefen Henrik Rosdahl nickade när DN frågade honom om spionhotet.
– Vi har åtgärder för att hantera det. Men jag går inte in på det mer än så, säger bataljonschefen Henrik Rosdahl.
Hans soldater hoppade in i bussar för att ta sig bort mot basen i öster. Stabsassistenten Madeleine litade på förbandets förmåga att ta hand om eventuella ryska spioner. Hon hade sex månader framför sig och ville fokusera på uppdraget.
– Just nu är jag taggad, sade hon.
Fakta.Natobrigaden i Lettland
● Natos multinationella brigad Lettland består av 3000 soldater i hög beredskap och leds av Kanada, som är så kallad ramverksnation.
● Insatsen började 2017 och har vuxit sedan dess. I dag medverkar fjorton länder.
● De största bidragen kommer från Kanada, Italien, Spanien, Sverige och Danmark.
● Det svenska bidraget i Lettland ligger under en dansk divisionstab.
● Hela styrkan är en del av Natos så kallade Forward land forces, FLF, alltså större styrkor som finns i de Natoländer som har gräns mot Ryssland.
● Även Finland är på väg att få en FLF-styrka, där Sverige ska vara ramverksnation.
