Det kan ta emot att tänka på döden, och det är inte alla som hinner ordna upp sina affärer i tid. Men även de som skriver testamenten riskerar att missa en för många numera viktig del av livet – nämligen det som sker på sociala medier.
Bilder, konversationer och åsikter är bara en bråkdel av de digitala fotavtryck vi lämnar efter oss på nätet.
Men spelar det egentligen någon roll vad som händer med datan när du ändå är död?
Ja, det tycker närmare två tredjedelar av svenskarna, enligt en ny rapport från Internetstiftelsen.
Trots det har endast var tionde person upprättat någon form av testamente över lösenord, eller instruktioner, för vad som ska hända med deras sociala medier när de dör.
– Det som förvånar mig mest är att en majoritet bryr sig, men att så få har gjort något åt det, konstaterar Björn Appelgren som är folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen.
Rapporten visar att fyra av tio vill att deras data ska raderas efter döden. Färre, runt var fjärde person, vill att den sparas och då främst för nära och käras skull.
Bland de äldre är det dubbelt så många jämfört med de yngre som upprättat ett testamente.
– Det kanske inte är så konstigt då de är äldre, men oavsett ålder kan det vara bra att fundera på vad man vill ska hända med ens sociala medier när man inte finns längre.
Björn Appelgren påminner också om att den personliga informationen inte bara är din – den tillhör sociala mediejättar som Meta och Google.
– De har relativt mycket makt över de dödas data, och det finns inte riktigt några tydliga lagar om hur datan ska hanteras. GDPR gäller bara för de levande, säger Björn Appelgren.
Han uppmanar alla att göra en digital dödsstädning och se över de så kallade efterlevnadsinställningarna. Det innefattar en kartläggning av alla konton, beslut om vad som ska hända med dem, samt att utse en person som ansvarar för dem.
Den som blir utsedd kan exempelvis ha i uppgift att radera sociala medier eller att skapa en minnessida.
– Det handlar om att underlätta för efterlevande men lika mycket om den egna integriteten. Det kanske finns konversationer eller privata bilder man inte vill att efterlevande ska ta del av, varnar Björn Appelgren.
Privata konversationer går i regel inte att komma åt för anhöriga – om du inte gett dem kontouppgifter och lösenord vill säga.
– De flesta plattformar skyddar den typen av information, men man kan däremot fortfarande se sådant som är publikt publicerat.
Att ha en tydlig plan för sina konton förebygger också oklarheter eller konflikter om vad som ska hända med informationen när du är död.
– Och ur ett anhörigperspektiv kan det bli jobbigt om den döda personen fortsätter dyka upp i flödet och ännu jobbigare om andra, som inte vet att personen är död, fortsätter interagera med kontot.
Läs mer:
Sparpsykologen om ”Die with zero”: Känsligt – folk hatar att tänka på döden
Expertens varning: ”Många tror de ska dö i samma ålder som sina föräldrar”
