Omfattande protester har rasat i Tanzania sedan onsdagens val, i vad som beskrivs som det värsta våldsutbrottet i landet i modern tid. Minst 500 personer ska ha dödats av säkerhetsstyrkor, uppger diplomatkällor för BBC.
– Ingen förutspådde att det skulle bli så här och det är lika omöjligt att förutspå vart det ska ta vägen. Vi tar en dag i taget, för det är det enda vi kan göra, säger Rickard Karlsson Lundmark på telefon från Iringa i centrala Tanzania.
Där bor han sedan augusti förra året tillsammans med frun Emmeli Karlsson Lundmark och deras tre barn. Båda är präster och utsända som missionärer av Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS), som verkat i landet sedan 1938.
Rickard Karlsson Lundmark – som tidigare intervjuats av tidningen Dagen – berättar att internet, radio och tv varit nedstängt sedan valdagen. De senaste dygnen har varit oroliga. Familjen har återkommande hört skottlossningar och explosioner från olika delar av staden.
– Ute på stan är det grupper med beväpnade unga män. Man ser att de har vapen, men ingen uniform och inga målade bilar.
Familjen upplever dock inte att deras säkerhet är hotad. Bostaden har nattvakter och murar. Och det råder ingen brist på förnödenheter.
– Vi har rutiner och förberedelser som gör att vi kan vara här i många veckor, kanske månader, utan att få slut på något. Vi har vattenfilter, elverk, bränsle, höns och en trädgård.
Du låter lugn och sansad, speglar det hur du känner dig inombords?
– Tanzania är ju ett land där alla är troende, även om man kanske tror på olika saker. Så de flesta säger och tänker också att ”må gud hjälpa oss”, och det vilar vi också i.
Rickard Karlsson Lundmark berättar att Utrikesdepartementet hört av sig med information till honom och hans fru.
– Men även UD har vi förstått har haft väldigt stora problem att få till en fungerande datakommunikation och förbindelser. Och de har små resurser på ambassaden i Tanzania.
Oroligheterna har drabbat stora delar av landet. I turiststaden Arusha i norr hamnade svenska Annica Berg och hennes döttrar, 18 och 15 år, mitt i onsdagens tumult. De var då på väg tillbaka från en safaritur till sitt boende i staden, berättar hon på telefon från Kenya där de befinner sig nu.
– Först trodde man inte att det var på riktigt, man tänkte att det var smällare. Men när man hörde alla skrik så förstod man att det var på riktigt.
Morgonen efter skulle de flyga till Zanzibar. Så blev det inte. Tillsammans med en grupp amerikanska och europeiska turister tvingades de stanna kvar på safariarrangörens boende.
– Vi bodde på ett litet ställe med sju andra gäster som låg väldigt nära centrum. Det hade en mur runtomkring och vi var instängda där i några dagar. Vi kunde inte ta oss någonstans och internet slutade att fungera.
Våldsamheterna fortsatte kommande dygn.
– Vi hörde allting. Vi kunde inte se det men vi fattade… Vi var rädda, väldigt rädda.
Annica Berg ringde utrikesdepartementets jour, som gav henne rådet att ladda ner appen ”UD Resklar”.
– Jag sade att det är skottlossning, bomber och människor dör – ni måste göra något. Då fick man inget gehör, utan det var ”ladda ner en app”. Och det fanns ingen avrådan om att åka dit. Eftersom jag reser med mina döttrar vill jag inte riskera någonting över huvud taget, så jag hade varit noggrann med att kolla upp allting.
UD gick först på fredagen ut med en avrådan från resor till Tanzania.
Annica kände sig till slut tvingad att lösa situationen på egen hand. Med hjälp av sin man, som från Sverige tog kontakt med ett säkerhetsföretag som ordnade en säker transport, kunde hon och döttrarna ta sig till Kenya.
– Vi hade tur, säger hon och berättar att flera av de andra turisterna fortfarande är kvar på boendet i Arusha.
Hur mår ni nu?
– Vi mår bra, tror jag. Vi har nog inte riktigt processat allt. Det kommer nog att ta lite tid innan man förstår vad man har varit med om.
Läs mer:
Tanzanias opposition vädjar till Sverige om stoppat bistånd
Ett blodbad har ägt rum i fredens hamn på den östafrikanska kusten
