Med teleskop på två kontinenter och datacenter världen över blir SKA-observatoriet den största enskilda forskningsanläggningen som någonsin byggts.
Sverige har varit involverat i projektet sedan 2012, och har under tisdagen undertecknat en avsiktsförklaring om att gå med i det mellanstatliga forskningssamarbetet. Nu krävs bara ett riksdagsbeslut för att ratificera beslutet och göra Sverige till observatoriets 13:e medlemsstat.
– När Sverige går in i SKAO-samarbetet stärker det Sverige som kunskaps- och tekniknation. Med högklassig forskningsinfrastruktur stärks förutsättningarna för svenska forskare och företag att driva teknikutvecklingen framåt. Det är viktigt för samtiden och framtiden, säger utbildningsminister Johan Pehrson (L) i ett pressmeddelande.
Sverige kommer att bidra med ungefär 300 miljoner kronor till bygget av observatoriet och de första tio årens drifttid av den totala budgeten på 23 miljarder kronor.
Observatoriet består av två enorma radioteleskop. Det ena är placerat i Sydafrika och ska bestå av totalt 197 jättelika parabolantenner stå utplacerade över en stor yta och fånga in radiosignaler från rymden.
De kompletteras av 131 072 mindre antenner i Australien. De ser ut som ett slags avskalade metalljulgranar och är utspridda på 512 stationer i ett ökenområde i landets västra delar.
De två teleskopen ska fånga in radiosignaler på olika frekvenser. De här signalerna analyseras av kraftfulla datorer och skickas sedan ut till datacenter i medlemsländerna där de tillgängliggörs för forskare världen över.
Utrustningen är så känslig att den skulle kunna fånga radarsignalerna från en flygplats på en planet som ligger tiotals ljusår bort från jorden.
– Det är väldigt spännande, vi har arbetat för det här länge och det kommer i ett läge där bygget av teleskopet växlat upp. Nya antenner sätts upp varje dag, säger John Conway som är professor i radioastronomi och föreståndare för Onsala rymdobservatorium på Chalmers till DN.
Forskare vid observatoriet utanför Göteborg har varit med och utvecklat mottagarna som används i antenner i Sydafrika. Teknikbolagen Qamcom och AAS Omnisys, båda med bas i Göteborg, har också fått kontrakt på att leverera utrustning till SKA-observatoriet.
2029 beräknas observatoriet stå klart, men redan om ett par år kan forskare börja få ta del av observationerna. För svenska forskare kan det bland annat bidra med att ge en bild av hur de allra första stjärnorna och galaxerna i universum bildades.
De finstämda instrumenten kan också användas för att hitta molekyler i rymden som kan hjälpa oss att förstå hur livet på jorden bildades.
– Vi hoppas så klart på att observatoriet ska ge Nobelpris-värdiga upptäckter, och att det inte bara ska låta oss få en bättre bilder av saker vi redan känner till utan att vi ska kunna se helt nya, i dag okända, typer av objekt i universum, säger John Conway.
Fakta:Världens största observatorium
SKA står för Square Kilometer Array, den ursprungliga planen för observatoriet var att mottagarna, om man ställde dem bredvid varandra, skulle täcka en hel kvadratkilometer.
Den första etappen av bygget ska stå klar 2029 och då når projektet knappt halvvägs dit, men SKA kommer ändå att vara överlägset störst i sitt slag.
Läs mer:
Simon Campanello: Får vårt solsystem en nionde planet i år?
De röda monstergalaxerna som ingen trodde kunde finnas
Rymdstationen ISS går ett våldsamt öde till mötes
