Sverige splittrat om vapnet som kan lemlästa barn

Marius Koskela står på knä i snön och monterar en snubbeltråd mellan två frostiga tallar i skogarna utanför Kajana, ungefär mitt i Finland.

– Kan du vänta ett tag, jag måste fästa den, säger han.

Nästan 50 meter bort sitter en truppmina på en trädstam. De motståndare som bryter snubbeltråden utlöser minan, som detonerar och skickar iväg sitt innehåll.

– Det är många hundra stålkulor som kommer att träffa dem, säger Marius Koskela.

Men de minor som han och hans kamrater satt upp är blåmålade attrapper. I splitterzonen finns inga fiender, bara journalister, inbjudna till ett pressmöte av den finska armén.

Bakgrunden är att Finland övergett ett av världens mest prisade initiativ:

Ottawafördraget.

Den FN-konvention med över 160 anslutna länder, ett fördrag som sedan drygt 25 år förbjuder användningen av truppminor, ofta kallade personminor.

Fördraget är en framgångsrik goodwillsuccé – varför vill Finland lämna det?

– Den huvudsakliga anledningen är det vi sett i Ukraina, säger Ari Laaksonen, brigadgeneral och chef för Kajanalands brigad.

Många känner till striderna med drönare i det ryska anfallskriget mot Ukraina. Men det Laaksonen lyfter fram är hur Ryssland använt det militärerna kallar lätt infanteri.

Alltså grupper av soldater som till fots, på cyklar eller motorcyklar, försöker bryta igenom Ukrainas linjer.

– De har försökt komma åt försvararnas bakre områden, som ledningsplatser, för att påverka och förstöra dem, säger Ari Laaksonen.

Det är bland annat mot sådana styrkor som truppminorna kan spela roll, menar brigadgeneralen. De små minorna kommer att bli en del av större försvarsverk med stridsvagnshinder, taggtråd och fordonsminor.

– Minorna spelar inte så stor roll som ett ensamt vapen. Men som en del av helheten har de en viktig roll. De ökar styrkan i hela systemet, säger Ari Laaksonen.

Finland förstörde nästan alla lagrade truppminor när landet var anslutet till Ottawafördraget. Nu planerar man att skaffa ungefär en miljon nya.

– Det är ett bra antal. I Ukraina använder de många fler, säger Riku Mikkonen, överste och ansvarig för att föra in truppminorna i de finska styrkorna.

Finland kommer från början att köpa minor, men på sikt vill man ha egen produktion i landet.

I skogen utanför Kajana gnisslar en mingropsborr ner genom frusen asfalt och tjäle. Andedräkterna ryker om soldaterna som visar hur man ska lägga ner minor i borrhålet.

Härifrån är det drygt tio mil till den ryska gränsen. Ryssland anslöt sig aldrig till Ottawafördraget. Landet uppskattas i dag ha över 26 miljoner personminor.

Sverige har däremot undertecknat fördraget.

Den svenska soldat som använder personminor bryter mot lagen. Brottet heter olovlig hantering av minor och kan ge upp till fyra års fängelse. Om brottet bedöms som grovt väntar fängelse i 18 år eller på livstid.

Det här innebär praktiska problem för Försvarsmakten. Sveriges och Finlands försvarsplaner är tätt sammantvinnade.

Ungefär halva svenska armén har försvarsuppgifter i norra Finland, så svenska soldater kommer att stöta på finska personminor.

Estland, Lettland, Litauen och Polen lämnar också Ottawafördraget, och det innebär att fler Natoländer kommer att stå inför samma dilemma.

– Nato funderar på den saken just nu, men det finns inga klara papper på hur man hanterar frågan, säger Riku Mikkonen.

Försvarsmakten vill att frågan ska redas ut av politikerna.

Kan svenska officerare medverka i försvarsplanläggning där det ingår personminor? Kan svenska soldater hjälpa finska att transportera personminor?

Sverige leder även Natostyrkan FLF Finland, som med kort varsel ska kunna skicka svenska soldater för att strida i norra Finland.

Riksdagen är splittrad i frågan om Sverige ska stanna i Ottawafördraget.

S, C, MP och V vill vara kvar.

SD, KD och L har öppnat för att lämna om det stöttar försvarsförmågan.

Moderaterna har inte fattat något beslut ännu – men har inte ännu avskrivit tanken på att Sverige ska gå ur. Partiet analyserar konsekvenserna.

”I grunden är Ottawafördraget någonting positivt” skriver Jörgen Berglund (M), ordförande i Försvarsberedningen, till DN.

Han fortsätter:

”Men i en orolig omvärld och som del av Nato och ansvariga för FLF i Finland behöver vi grundligt gå igenom vad som bäst gagnar Sveriges och våra allierades säkerhet”

Regeringskansliet utreder nu hur Finlands och de andra ländernas beslut påverkar Sverige.

Försvarspolitiken bygger på breda, långsiktiga uppgörelser. Eftersom så många partier är emot att lämna finns det bland vissa en förhoppning om att Sverige kan stanna i fördraget och ändå samverka med Finland, utan att soldaterna bryter mot lagen.

Sally Longworth är folkrättsexpert på FOI, totalförsvarets forskningsinstitut. Hon tycker inte att Finlands beslut behöver vara ett problem för Sverige.

– Det är inte ovanligt att olika trupper som arbetar tillsammans kommer från länder som signerat olika vapenkonventioner, säger hon.

I omvärlden finns kritik mot att länder går ur Ottawafördraget, och en oro för att det ska leda till fler avhopp. FN:s generalsekreterare har kallat besluten om att lämna för ”en kapplöpning mot botten”.

I länder som Kambodja, Afghanistan och Etiopien finns stora problem med personminor. Civila lemlästas och dödas då de kliver på gamla minor som ligger kvar i markerna.

Vapnen gör ingen skillnad på en stridande soldat eller ett barn. Personminor kan också omöjliggöra jordbruk och hur den civila befolkningen använder marken.

– I Ukraina finns det nu minor i skogsområden där befolkningen brukat plocka svamp. Det kan man inte göra förrän minorna är borta, och det kommer att ta årtionden, säger Sally Longworth.

Det finns så kallade smarta minor, som slutar att fungera efter en viss tid. Men i den finska armén är man kluven. Om minorna slutar fungera medan kriget fortsätter måste man sätta ut nya.

Kylan i Kajana har gett en finsk officer röda öron. Han står framför avspärrningsband och visar hur soldaterna ska hålla ordning på truppminorna. Det är minprotokoll, varningstrianglar och tydliga signaler.

Brigadgeneralen Ari Laaksonen vill inte att finska civila ska kliva på en kvarglömd mina i framtiden. Hans bild är att man har kontroll.

– När vi etablerar defensiva minfält kommer de alltid att kontrolleras av en militär enhet. Vi kommer aldrig att lämna dem som i Kambodja, säger han.