Utredningen handlar om hur SVT:s, SR:s och UR:s uppdrag ska se ut för tillståndperioden 2026 till 2033, och presenterades av public service-kommitténs ordförande Göran Hägglund i maj i år.
När SVT:s vd Hanna Stjärne på fredagen lämnade in företagets remissvar på utredningen var det inte helt utan invändningar.
”Förslaget till medelstilldelning är otillräckligt”, konstaterar SVT bland annat i remissvaret.
Sveriges radios vd Cilla Benkö är inne på samma spår.
”Om public service-utredningens förslag genomförs kommer det att innebära en gradvis nedmontering av Sveriges Radio”, skriver hon tillsammans med stabschef Gabriel Byström i ett inlägg på Sveriges Radio-bloggen.
Enligt kommitténs förslag ska public service-bolagens medelstilldelning för 2026 öka med tre procent, utifrån 2025 års tilldelning. Därefter ska det ske en nedtrappning av uppräkningen. 2027 till 2030 ska tilldelningen räknas upp med två procent per år – och mellan 2031 och 2033 med en procent per år.
– Det är motsägelsefullt när man å ena sidan betonar SVT:s viktiga roll i en så allvarlig tid, och å andra sidan stramar åt ekonomin, säger Hanna Stjärne till DN.
– Om man tittar på beredskapsåtgärder som SVT behöver göra givet det nya uppdraget så motsvarar det minst 200 miljoner kronor per år för att stärka beredskapen. Och det finns inte täckning för det i kommitténs förslag.
Om förslagen blir verklighet kommer det innebär nya besparingar för SVT – som redan är i slutfasen av ett stort sparpaket, menar hon.
– Vi gör redan i dag allt vi kan för att besparingarna ska märkas så lite som möjligt för tittarna. Men om vi måste genomföra ett nytt sparpaket så kommer det att märkas väldigt tydligt på programmen och journalistiken.
Det kommer bli sämre?
– Ja, vi klarar inte att spara så mycket pengar utan att det kommer att märkas väldigt tydligt.
Även det faktum att kommittén varit oenig och att oppositionen motsatt sig flera av förslagen är problematiskt, säger Hanna Stjärne.
– Man har satt en ära i att komma överens mellan alla partier genom åren, vilket har hjälpt medier i allmänhet och public service i synnerhet. Det här är företag som granskar politiken. Då är det viktigt att det finns långsiktiga villkor och ett oberoende som håller oavsett vem som råkar ha regeringsmakten.
Hon hoppas att politikerna tar invändningarna i beaktande.
– Det finns fortfarande tid och möjlighet att förbättra förslaget. Man behöver komma överens bredare politiskt och se över finansieringen och andra delar av förslaget.
Riksdagen väntas fatta beslut om public service-bolagens inriktning under hösten 2025. Det nya uppdraget ska börja gälla den 1 januari 2026.
