Mina algoritmer på sociala medier har fått diamantfeber, och jag är absolut medskyldig. Till mitt försvar är det svårt att inte bli bländad av alla fingrar som glittrar i min årskull just nu.
Hur kan alla plötsligt ha råd med så flashiga förlovningsringar?
Svaret kan mycket väl vara syntetiska diamanter.
Medan naturliga diamanter bildas i jorden under miljontals år, kan syntetiska numera framställas i fabriker på bara några dagar, köpas för en bråkdel av priset – och ser identiska ut för blotta ögat.
Inte ens Sophia Åkerlund, gemmolog och smyckeschef på Pantbanken Sverige, kan se skillnad utan specifika instrument.
– De har samma kemiska och optiska egenskaper som naturliga. Det som skiljer dem åt är hur de har kommit till, säger hon.
Och argumenten är många för det syntetiska alternativet: mer miljövänligt, lika äkta som naturliga diamanter – och smartare att lägga mellanskillnaden på fonder eller bostadsköp.
Dessutom har kritiken mot dåliga arbetsförhållanden och så kallade konfliktdiamanter, det vill säga rådiamanter som finansierar rebellers väpnade konflikter mot legitima regeringar, gjort många tveksamma till naturliga diamanter.
Inte konstigt att syntet-trenden tagit fart bland unga, framför allt i USA.
Även i Sverige märks utvecklingen. Smyckesaktören Vanbruun, som sedan 2019 erbjuder syntetiska diamanter, ser en tydlig ökning bland yngre kunder.
– De är mer prismedvetna och öppna för nya produkter, säger vd Victor Halvarsson.
Men förespråkarna för naturliga diamanter är kritiska. Det talas om greenwashing, att syntetiska diamanter saknar historia och romantik – men framför allt något mer konkret: andrahandsvärde.
Hos Vanbruun var syntetiska diamanter till en början dyrare än naturliga. Nu, några år senare, har priserna sjunkit kraftigt – för vissa stenar med upp till 90 procent – en trend som de inte tror kommer att vända.
Även internationellt märks prisraset. Förra året meddelade De Beers, en av världens största diamantaktörer, att de lade ner sitt syntetiska varumärke Lightbox.
De ansåg inte längre att affären var lönsam, och vd Al Cook skrev på Linkedin att man nu ”kunde köpa labbodlade diamanter i mataffären för 299 dollar”.
Sophia Åkerlund drar paralleller till när syntetiska rubiner kom i början av 1900-talet: Då kostade de först lika mycket som naturliga. I dag är de i princip värdelösa.
– Att tillverka en syntetisk diamant kostar i dag några hundra kronor, och så länge utbudet är större än efterfrågan kommer priserna att fortsätta sjunka mot den nivån, säger hon.
Hon jämför det med kopior av märkesväskor: De kan se identiska ut vid första anblick, men med rätt expertis går ursprunget att fastställa – vilket i sin tur påverkar värdet avsevärt.
På Pantbanken Sverige, liksom andra svenska auktionshus, belånas därför inte syntetiska diamanter och i värderingen av smycken räknas enbart metallen, som guld.
– Jag har inget emot syntetiska diamanter. Men det viktiga är att kunden förstår vad den köper, och att de i praktiken helt saknar andrahandsvärde, säger hon.
Förstår kunden alltid vad den köper?
Inte enligt Sophia Åkerlund, som menar att terminologin ibland vilseleder konsumenterna.
Enligt internationell branschstandard får termer som ”äkta” och ”naturliga” inte användas för syntetiska diamanter.
På Vanbruun används termen äkta – i betydelsen kemiskt äkta – och labbodlat, eftersom det är vad kunderna efterfrågar och känner till.
– Oavsett benämning är vår uppgift att vara så transparenta som möjligt, till exempel om prisutveckling och andrahandsmarknad, säger vd Victor Halvarsson.
Experterna beskriver inköpspriset som den främsta fördelen med fabrikstillverkade diamanter, men menar att det inte nödvändigtvis är ett mer miljövänligt alternativ.
Sophia Åkerlund kallar det till och med en ”greenwashing utan dess like”.
Precis som naturliga diamanter lämnar även syntetiska ett betydande klimatavtryck. Tillverkningen kräver stora mängder energi samt ofta råmaterial som metangas eller kobolt, och det är svårt att spåra vilken energikälla som används eller var materialen kommer ifrån.
De senaste årens turbulens har även skakat marknaden för naturliga diamanter.
Mindre stenar har sjunkit i pris, medan större diamanter och vissa unika varianter – som rosa, gula eller de med tydliga inneslutningar av kristaller, mineraler eller naturliga sprickor – tvärtom har ökat i efterfrågan, beskriver Sophia Åkerlund:
– Tidigare skulle allt vara så rent och vitt som möjligt. Nu kan det som tidigare sågs som defekter snarare vara den bästa investeringen – som ett slags äkthetsbevis att diamanten är naturlig.
Är det då att betrakta som oromantiskt att fria med en syntetisk diamant?
På Vanbruun läggs ingen värdering i kundens val. Däremot menar Victor Halvarsson att det finns ett särskilt emotionellt värde i hur naturliga diamanter skapas i jordens inre och förs upp av vulkaner.
– Det är en historia som inte går att replikera.
Sophia Åkerlund är mer frispråkig. Personligen tycker hon att det känns oromantiskt att fria med en syntetisk diamant – och föredrar en mindre, naturlig sten framför en större syntetisk:
– Jag vill själv gärna att ringen går i arv och att den har ett monetärt värde om någon hamnar i ekonomiskt trångmål. I min värld blir det annars lite som att fria med en glasbit.
Fakta.Diamanter
● Naturliga diamanter bildas i jordens inre under miljontals till miljarder år, förs upp till ytan via vulkanisk aktivitet och bryts sedan genom gruvdrift.
● Syntetiska diamanter massproduceras i fabriker på dagar eller veckor med metoder som HPHT (högt tryck och värme) eller CVD (kol byggs upp lager för lager från gas).
● Syntetiska diamanter har samma kemiska, fysiska och optiska egenskaper som naturliga och kan endast skiljas åt med professionell utrustning.
● Kimberleyprocessen är ett internationellt certifikat som infördes 2003 för att stoppa konfliktdiamanter – rådiamanter som finansierar rebellers väpnade konflikter mot legitima regeringar – från att nå marknaden.
● I dag genomgår cirka 99,8 procent av alla rådiamanter Kimberlyprocessen, men FN:s säkerhetsråd varnar för fortsatt risk för att illegala diamanter blandas in i den legitima handeln.
● De fyra C:na är de parametrar som avgör en diamants utseende och pris: slipning (cut), färg (color), vikt (carat) och klarhet (clarity). Ju bättre slipning, högre klarhet, färglöshet och större vikt – desto högre pris.
● Syntetiska diamanter får enligt CIBJO (The World Jewellery Confederation) och FTC (Federal Trade Commission) inte kallas ”äkta” eller ”naturliga”. Svensk branschpraxis, till exempel från Sveriges Guldsmedsmästares Riksförening, rekommenderar termen ”syntetisk diamant”.
Källa: Sophia Åkerlund, Victor Halvarsson, Vanbruun, Natural Diamond Council, FN:s säkerhetsråd, CIBJO.
Fakta.Fördelar och nackdelar
Naturliga diamanter:
Fördelar:
● Har ett etablerat andrahandsvärde, omkring 40–60 procent beroende på marknad och kvalitet.
● Begränsad naturresurs.
● Varje sten är unik, till skillnad från syntetiska som massproduceras.
● Majoriteten av världens naturliga diamanter är i dag spårbara genom certifieringssystem.
● Viktig näring i flera diamantproducerande länder.
Nackdelar:
● Betydligt dyrare än syntetiska diamanter.
● Gruvdrift innebär bland annat skövling av skog samt hög vatten- och energianvändning.
● Fortsatt risk för att illegala diamanter blandas in i den legitima handeln.
Syntetiska diamanter:
Fördelar:
● Betydligt billigare än naturliga diamanter.
Nackdelar:
● Har inget etablerat andrahandsvärde.
● Priserna har fallit kraftigt i takt med ökad produktionskapacitet, en trend som ser ut att fortsätta.
● Marknadsförs ibland som ett mer hållbart alternativ, men produktionen är mycket energikrävande och energikällan går sällan att spåra.
● Har ofta mer begränsad spårbarhet genom certifieringssystem än naturliga diamanter.
Källa: Sophia Åkerlund, Victor Halvarsson, Natural Diamond Council, FN:s säkerhetsråd.
Läs mer:
Hittade tidernas diamant – feber på börsen
