Det är rabalder runt matbordet hemma hos familjen Persson i skånska Skurup. Någon har provsmakat jordgubbarna som ska vara till fikat och sedan lagt tillbaka bären på serveringsfatet.
Misstankarna riktas mot familjens minsting.
– Det var inte jag!
Tim, som egentligen heter någonting annat, fyrar av ett leende och blottar en rödfärgad tandrad.
Storebror Valter skrattar och ger honom en liten knuff i sidan. Småsyskon är rätt jobbiga, tycker han – men konstaterar också att alternativet hade varit mycket värre.
Första fredagen i maj damp ett brev från Migrationsverket ner i brevlådan.
”Det måste vara dåliga nyheter” var Sandra Perssons första tanke när hon slet upp kuvertet. Sedan började hon gråta.
– Det var en stor sten som släppte när jag fattade vad där stod. Jag vände mig till Tim och sa: du får stanna i Sverige.
Tim var elva dagar gammal när han omhändertogs av socialtjänsten. Hans biologiska mamma ansågs inte kapabel att ta hand om honom och någon pappa fanns inte med i bilden.
I stället blev pojken familjehemsplacerad hos Sandra och Viktor Persson. När migrationsdomstolen beslutade att avslå hans ansökan om uppehållstillstånd var han tre år och hade tillbringat hela sitt liv hos dem.
Det var hösten 2021 och den biologiska mamman hade vid det laget deporterats till sitt hemland Nigeria. Dit ville domstolen även skicka Tim, trots att han inte hade träffat mamman sedan han var bebis. Den enda familj han kände till var Sandra och Viktor Persson och deras två söner.
Fallet fick stor uppmärksamhet efter att DN som första tidning skrivit om fallet. Omkring 200 000 personer skrev under en protestlista och flera riksdagspolitiker krävde en lagändring för att tvångsomhändertagna barn inte ska kunna utvisas.
Efter flera turer stoppades utvisningen, Viktor och Sandra Persson blev särskilt förordnade vårdnadshavare och efter ett halvår fick Tim tillfälligt uppehållstillstånd.
Sedan dess har familjen ansökt om förlängt uppehållstillstånd en gång om året.
– Det har varit en jobbig prövning. Att inte veta eller kunna svara våra söner som varit rädda att Tim skulle behöva lämna oss. Alla har varit deprimerade av ovissheten, säger Sandra Persson.
I vintras kunde familjen ansöka om permanent uppehållstillstånd för Tim. När beslutet kom för ett par veckor sedan blev det fest på campingen där familjen har sin husvagn säsongsuppställd.
– Vi åt vindruvor och minimuffins och jag var ute nästan hela tiden, säger Tim.
Mycket har hänt sedan hans livsöde blev en riksangelägenhet. Han har blivit dubbelt så gammal, ska snart sluta förskoleklass och är en fena på matematik. Han älskar att sjunga i sin onsdagskör och ska börja i simskola.
För knappt ett år sedan flyttade familjen från Österlen till en gård utanför Skurup. De har även fått tillökning i form av två katter och en hund. Men det räcker inte.
– Jag vill ha en get, säger Tim.
Ute på gården är hans favoritplats ett vattenfyllt dike, ”vattenhuset”. Där bor det sniglar, skräddare och andra små kompisar som får god omsorg och mycket kärlek.
– Jag tittar efter dem. När det regnar och allting slår ut på sommaren får de syre. De är jättegulliga, säger han och viskar några väl valda ord till en snigel.
Familjen har också haft två jourhemsplacerade syskon under en period.
– Det finns så många barn som behöver hjälp i dag. Kan man då öppna upp sitt hem, ge lite extra kärlek och se att de kan bli bra individer. Det är värt det alla dagar i veckan, säger Sandra Persson.
Hon har också engagerat sig i andra liknande utvisningsfall.
– Jag tror att svenska myndigheter behöver samarbeta mer för att det här inte ska hända igen. Barnkonventionen måste gälla de här barnen lika mycket som andra.
Den senaste tiden har Tim börjat ställa frågor om sin bakgrund, varför han har en annan hudfärg än de andra i familjen och om det går att göra något åt det.
– Tim har alltid varit ganska medveten om att han har en annan mamma. Vi har försökt säga som det är. Att Migrationsverket velat att han ska flytta till samma land som hon bor i men att hon inte kan ta hand om honom.
Nu har familjen skickat in en ansökan om svenskt medborgarskap för Tim.
– Så fort det kommer ska vi åka utomlands på semester, säger Sandra Persson.
