Deltagarna i The Johan Eriksson Vasaloppet Challenge är taggade till tänderna när de anländer till Hammarbybacken i Stockholm. De har precis fått ta del av en föreläsning med mentala tränaren Kjell Enhager. Efter att knopparna motiverats är det nu dags för Erik Wickström, officiell vasaloppscoach, att börja träningen av kropparna.
Det har blivit mitten av maj och sex kvinnor och sju män (inklusive Vasaloppets vd) är redo att påbörja resan som ska sluta i Mora efter nio mils skidåkning. I början av april fastnade de för orden ”En ork som tryter, en midja som växer. Prio ligger på verksamheten” som tävlingsarrangören i Dalarna skickade ut.
Det var på initiativ från Vasaloppets vd Johan Eriksson som utmaningen tog fart.
– Vasaloppet är till för att sätta folk i rörelse och sätta Sverige i rörelse och då är det bara att titta på sig själv utifrån ”vilket föredöme är jag?”.
Han berättar för DN att skälen var två: det rent egoistiska att han själv behövde komma i gång, men framför allt att inspirera. När han läste ansökningarna slogs han av hur många som är i en liknande situation som han själv.
– Man har ganska stressande utmanande situationer i yrkeslivet och ett privatliv on top på det, som gör att träning kommer i kläm många gånger.
Solen skiner men Nordanvinden friskar i ordentligt.
Uppvärmning med att gå uppför barnbacken följs av lätt jogg.
Ola Mattsson jublar – han lyckas slå en etta med den stora mjuka tärningen och behöver bara springa till den första konen.
Jag har kanske någon liten fusktendens
Erik Wickström konstaterar dock nöjt att flera deltagare väljer att slå om när de får en låg siffra.
– Vi pratade lite om det där att jag har kanske någon liten fusktendens: ”Är det hela vägen fram…?” Så att ja, det var skönt med en etta och en tvåa någon gång, men det var inte så farligt som jag trodde. Det kändes ändå rätt bra, säger Mattsson, Barncancerfondens generalsekreterare, med ett leende.
Vasaloppet har alltid varit en dröm men han tror att det blir en rejäl utmaning, inte minst mentalt, speciellt om man är en person som blir uttråkad efter 45 minuter.
– Jag är en typisk person som vill framåt, hitta nya lösningar, så det är klart att jag kan vara lite sån pingpongboll, men jag hoppas att jag kan vara uthållig också.
Ola Mattsson är inne på samma tema som Johan Eriksson – det går inte att peppa canceröverlevare att egenrehabilitera via rörelse utan att ta ansvar själv, lika lite som det duger att få andra att skida runt utan att ta ett enda stavtag.
Just att motivera andra är Veronica Eks starkaste drivkraft för att delta. Hon vill visa att man inte behöver göra ett val mellan att vara chef, mamma och ha en hållbar livsstil.
– Tanken är att jag ska inspirera massa chefer inom polisen, men också inspirera nya medarbetare, framför allt tjejer till att våga bli chef och inte känna rädsla för att livet utanför tar slut då.
För att inte kunna backa ut ur utmaningen som hon ger sig in i med ”skräckblandad förtjusning” har hon berättat för alla i lokalpolisområdet hemma i Skåne. Och gett ett löfte: Den som följer med henne i skidspåret från Sälen får ta med henne på valfritt pass i yttre tjänst.
Nästa uppdrag i Hammarbybacken är en bokstavsstafett – här ska både ben och hjärna aktiveras. Veronicas grupp funderar, vilka ord kan man egentligen bilda av bokstäverna F, V, Ä och M?
De 13 deltagarna har olika fysiska ingångsstatus, de är i olika åldrar – från 34 till 64 år, från olika delar av landet och med olika mycket skidvana. Men Veronica Ek har redan sett att de också har många saker som förenar och hon hoppas att de ska kunna hjälpa varandra att hitta de där små lösningarna till träning när annat pockar på.
”Jag har så mycket att göra, jag hinner inte.” Ola Mattsson känner igen ursäkterna till att inte träna. Från morgonens motivationsföreläsning har han tagit med sig frågan om att prioritera.
Hur mycket betyder det att ni är en grupp som gör det här tillsammans?
– Det märks redan nu att det är peppande. Jag har varit lite skraj för gruppträningen innan, att man är på olika nivåer, men nu kändes det superpositivt, säger han.
Efter dagens slutprov – att bestiga hela slalombacken – har Johan Eriksson bara en sak att säga om utmaningens första dag:
– Fantastisk! Vilken energiboost!
