I mitten av januari syntes Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt tända en cigarett med sin danska kollega Lars Løkke Rasmussen i regeringskvarteren i Washington.
Bakom dem låg vad som har beskrivits som ett ödesmöte – drygt en timmes förhandlingar om Grönlands framtid med USA:s vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio.
Två månader senare är Vivian Motzfeldt inte längre utrikesminister. Hon har lämnat både regeringen och sitt parti.
Den 13 mars kastades Grönland in i en politisk kris när Siumut, landets historiskt dominerande parti, lämnade den sittande regeringskoalitionen.
Beslutet togs i protest mot att två ministrar tillåtits kandidera till det danska folketingsvalet utan att först ta timeout från sina grönländska regeringsposter.
Dagen efter tvingades Motzfeldt avgå. Hon markerade samtidigt att hon inte stod bakom sitt partis beslut.
– Siumuts utträde ur koalitionen prioriterar inte folkets behov. Vi befinner oss i en mycket allvarlig situation i världen, och det krävs att alla krafter går samman och samarbetar för att ta sig igenom den, sa hon i en intervju med Grönlands Radio, KNR.
Kort därefter kom beskedet att hon lämnar Siumut efter mer än två decennier. Motzfeldt är nu politisk vilde – och den grönländska utrikesministerposten står vakant. Detta har väckt oro i Köpenhamn.
– Det är den värsta tänkbara tidpunkten att ha en tom stol på utrikesministerposten i Nuuk. Det skapar osäkerhet som våra allierade – särskilt de som vill oss mindre väl – kan utnyttja för att skapa splittring i riket, skriver tidningen Berlingskes kommentator Bent Winther.
Inför dagens folketingsval i Danmark har Grönland fått större utrymme under valrörelsen än vanligt, inte minst på grund av den geopolitiska situationen i Arktis.
Den danska militära underrättelsetjänsten och den danska säkerhetspolisen har vid flera tillfällen varnat för att Donald Trumps planer på att ta över ön kan skapa osäkerhet och desinformation.
Samtidigt spiller den pågående regeringskrisen på Grönland nu direkt in i valet.
I ett läge där de senaste opinionsmätningarna pekar mot ett marginellt övertag för det röda blocket kan de fyra nordatlantiska mandaten – två från Grönland och två från Färöarna – fälla avgörandet.
I dansk debatt beskrivs de nordatlantiska mandaten ofta som den politiska ”tungan på vågen”.
Historiskt har dessa mandat ofta säkrat en röd majoritet, vilket de borgerliga partierna varit starkt kritiska till. De menar att det är odemokratiskt att mandat valda utanför Danmark kan avgöra dansk inrikespolitik.
Nu pekar opinionsmätningarna mot att tre av de fyra mandaten kan gå till den röda sidan. Men osäkerheten är större än på länge. Varken socialdemokratiska Siumut eller det andra stora partiet, socialliberala Demokraatit, har hittills velat peka ut en statsministerkandidat.
Därför kan varken sittande statsministern Mette Frederiksen eller oppositionen ta de grönländska rösterna för givna innan förhandlingarna börjar.
– Det är osäkert, dels på grund av regeringskrisen, men också för att andra partier med mera vidgående krav på självständighet vann valet till det grönländska parlamentet 2025. Det blir en rysare, säger Drude Dahlerup, dansk-svensk professor i statsvetenskap.
I ett val som sannolikt kommer att avgöras på marginalen väntas de grönländska mandaten få ett ovanligt starkt förhandlingsläge.
Eftersom partierna inte har låst sig vid något block på förhand kan deras stöd i stället avgöras efter valet – där stöd ges till den statsministerkandidat som erbjuder mest i form av ekonomiskt stöd, politiskt inflytande och stöd i relationen till USA efter Donald Trumps hot om att annektera ön.
Kraven kan också handla om ökat självstyre för ön i det danska kungariket, allt beroende på vilka partier som vinner de grönländska mandaten.
– Det som är säkert är att de grönländska folketingsledamöterna, oavsett partifärg, kommer att kräva mycket betalt för att stötta en kommande regering i Danmark, säger Drude Dahlerup.
Fakta:Grönlands deltagande i folketingsvalet
Grönland har två fasta platser av totalt 179 i det danska Folketinget.
Hela Grönland utgör en enda valkrets.
Väljarna röster på de lokala grönländska partierna, inte på de danska.
Rösträtt har den som har danskt medborgarskap, är 18 år och har haft fast uppehälle på Grönland i minst sex månader före valet.
Mandaten fördelas proportionellt. Väljarna kan rösta på ett parti eller på en specifik kandidat.
De folkvalda från Grönland har samma rättigheter som sina danska kollegor, men av tradition avstår de från att rösta i frågor som enbart rör danska inrikesförhållanden.
Fakta:Grönlands regering (Naalakkersuisut)
Grönland har sedan den 13 mars en minoritetsregering bestående av socialliberala Demokraatit, vänsterorienterade Inuit Ataqatigiit (IA) och liberalkonservativa Atassut.
Tidigare ingick också socialdemokratiska Siumut i koalitionen.
Regeringschef är Jens-Frederik Nielsen (Demokraatit), som tillträdde efter Grönlands parlamentsval i mars 2025.
Regeringens främsta fokus är att hantera det geopolitiska trycket från USA, ekonomiska reformer samt arbetet i den nytillsatta självständighetskommissionen.
