Fortfarande vet inte väljarna vad Centern är till för. Det är i brutal korthet partiets grundläggande problem. När väljarna svarar på frågor om vilka partier som har bäst politik i olika frågor visar det sig att inte ens Centerns egna väljare kan säga vilka sakfrågor Centern är bra på.
Mer än halva mandatperioden har gått och partiledaren har inte lyckats öka förtroendet. Vare sig för sin person eller för partiets politiska förslag. Det är lätt att förstå om folk i partiet börjar bli nervösa och fundera på om Demirok är rätte mannen för jobbet.
Centern har drabbats av halvtidsfeber.
Ett säkert kristecken är när partiledare klagar på läckor och kräver att debatter hålls internt. Det vittnar om ifrågasatt auktoritet.
Än mer illavarslande för Muharrem Demirok är att han känner sig tvingad att tala om sin etnicitet. Risken för en smutsig debatt är överhängande.
Ändå skulle det vara lättare för Centern om det bara handlade om ledarskap. Partiets grundproblem är politiken.
Vågmästarrollen är för länge sedan borta.
Det finns en klyfta mellan Centern och dess väljare. Väljarna har ganska länge legat till vänster om partiet. Ändå vill partiet inte riktigt anpassa sig.
Centern har två sidor. Ett pragmatiskt intresseparti som vill göra ekonomisk nytta för sina väljare. Samtidigt ett ideologiskt liberalt parti, det mest marknadsliberala i svensk politik.
Efter att alliansen sprack har partiet famlat efter en ny balans mellan ideologiska principer och sin urgamla inriktning på materiella framgångar.
Januariavtalet med Socialdemokraterna var ett motvilligt försök. För centerpartisterna var det aldrig tal om att inleda ett långsiktigt politiskt samarbete med S. Avtalet sågs som ett tillfälligt eldupphör med den gamla socialistiska fienden.
Den vågmästarrollen är för länge sedan borta. Med den starka fokuseringen på att inte ge SD inflytande försvinner möjligheten att spela ut de politiska blocken mot varandra för att vinna politiska fördelar.
Med den dörren stängd finns bara en väg för ett centerparti som vill driva igenom sin politik. Den vägen går genom ett samarbete med S.
Den interna debatten i Centern handlar mest om resan dit. Att redan nu ställa sig bakom Magdalena Andersson som statsministerkandidat skulle kunna stå i vägen för att bygga upp Centern som en självständig politisk kraft, menar en del. Förra valrörelsen visar att vi förlorar på att inte vara tydliga i regeringsfrågan menar andra.
Bland dem partiledaren. Vars auktoritet just nu är skadeskjuten.
Läs mer av Tomas Ramberg:
Hur många republikkrav tål Socialdemokraterna?
Valvinnaren som blev regeringens huvudvärk