Det går inte att ta miste på lättnaden i ansiktena hos finansdepartementets moderata ledning. Utan inflation kan finansminister Elisabeth Svantesson och hennes medarbetare åter leverera glada budskap om sänkt skatt till sina väljare.
I år kommer inga moderater att rasa mot den egna skattepolitiken, som de gjorde när Svantesson lade fram sin förra budget. Den här gången bromsar finansministern inte skattesänkningarna på de högsta inkomsterna.
Trots att regeringen har en budget kvar innan mandatperioden är slut har den redan uppfyllt de moderata skattelöftena från valkampanjen. Löften som lär överträffas med råge – det vore extremt oväntat om inte också valårsbudgeten 2026 innehåller skattesänkningar.
Från att ha varit ett stort elände håller ekonomin på att förvandlas till Tidöregeringens bästa tillgång inför nästa val.
När båset är fullt behöver hästarna inte bitas. Och när budgetutrymmet är stort behöver regeringspartierna inte bråka. I år kommer alla Tidöpartier att vifta med egna segrar. Det gäller att visa de egna väljarna att man gör nytta, inte minst i deras plånböcker.
Oftast har Sverige styrts så att halva befolkningen bestämt politiken för hela befolkningen. Vilken halva har växlat beroende på om vi haft S-ledda eller M-ledda regeringar. Lite förenklat kan man säga att S-ledda regeringar baserar sig på en väljarkoalition av låginkomsttagare och medelinkomsttagare medan M-styrda regeringar bygger på en koalition av höginkomsttagare och medelinkomsttagare.
Medelinkomsttagarna har alltid en regering, utan den vinner man inga val.
Räkna därför med att Socialdemokraterna kommer att svara regeringen med ett lika fett motbud, men med en annan inkomstfördelning. Redan förra året föreslog Magdalena Andersson en skattesänkning ”för vanligt folk” som skulle kosta statskassan 10 miljarder. Med tanke på att regeringen tycker att budgetutrymmet är större i år kan också S dryga ut sina löften.
Därmed kan man säga att debatten mellan höger och vänster renodlas. Den handlar inte i första hand om skatter ska sänkas eller höjas utan om vems skatter som ska ändras.
I Socialdemokraternas svar ingår förmodligen också höjda barnbidrag. Barnbidraget har inte höjts sen 2018 och sen dess urgröpts kraftigt av inflationen. För att behålla värdet hade det behövts en höjning på 350 kronor i månaden.
Barnbidragets urgröpning är för övrigt ett av många skäl till att Elisabeth Svantesson har mycket pengar att satsa. Utgifter som inte följer med kostnadsutvecklingen skapar en automatisk besparing för statskassan som finansministrar ogärna lyfter fram.