Statsminister Ulf Kristersson gillar att beskriva det svenska Natomedlemskapet som att vi ”kommit hem”. Han avser inte bara hem till den västliga militära alliansen och dess ledare USA. Kristersson syftar på vad han och borgerligheten länge sett som en bredare ideologisk gemenskap, en gemenskap med de värderingar som USA är den främsta representanten för.
Med Trumps seger är Sverige inte lika ”hemma”.
USA har blivit ”därborta” igen.
Inte så att Sverige kommer att sluta samarbeta intimt med USA militärt och ekonomiskt. Förra gången Donald Trump blev president fortsatte den S-ledda regeringen att stärka de säkerhetspolitiska banden till Washington.
Men den svenska debatten om USA:s roll i världen blir bistrare. Dels för att den amerikanska politiken kan förändras i en riktning som ogillas av svenska och europeiska politiker. Men också för att Trump och hans rörelse är så illa omtyckt av både partier och väljare.
Man kan göra tankeexperimentet att det varit Donald Trump som suttit i Vita huset i stället för Biden de senaste åren. Hade Socialdemokraterna varit lika ivriga att gå in i Nato? Hade Ulf Kristersson varit lika nöjd med att hyllas av USA:s president? Hur hade den svenska debatten om USA:s roll i Gazakriget låtit?
Även om Sveriges Natomedlemskap ligger fast kan valet av Trump leda till en öppnare diskussion om vilken roll Sverige ska spela i Nato. Den scoutmässiga ”all in”-entusiasm regeringen visat för alliansens alla aspekter kan kylas av med det nya styret i Washington.
Om USA söker en uppgörelse med Ryssland om Ukraina förändras grundvalarna för den europeiska hållningen. Frågan blir då vilket förhållande EU ska ha till Ryssland för att minska risken för nya krigsutbrott.
Samtidigt har Trump gett de svenska partierna en del tankeställare. Motviljan mot Trumps politik förtar inte att han lett sitt parti till spektakulära politiska framgångar.
En slutsats är att ekonomin är tillbaka som avgörande fråga i politiska val. Efter pandemin och inflationen har plånboksfrågorna fått ökad tyngd. Efter åratal av kulturkrig är vi därmed tillbaka i en mer traditionell debatt.
Trumpismen har trotsat den traditionella visdomen att val vinns genom att urvattna det politiska budskapet till en mittenposition.
Men Trumps framgångar visar också på styrkan i sociala rörelser. Trumpismens kärna av arga väljare är en gräsrotsrörelse som kämpar för sin övertygelse vare sig det är val eller inte. I motsats till de välfinansierade valmaskiner som traditionella partier mobiliserar vart fjärde år.
Trumpismen har trotsat den traditionella visdomen att val vinns genom att urvattna det politiska budskapet till en mittenposition. Den man som nu tar över Washington har vunnit mittenväljarna genom att driva en politik på ytterkanten.
Läs mer av Tomas Ramberg:
USA-valet en varning till den svenska oppositionen
Oppositionen behöver en kris
