USA och Kina har kommit överens om att försöka trappa ned spänningen. För att hitta en utväg ur handelskriget träffades parterna i Storbritanniens huvudstad. Där mejslades en plan fram som nu ska granskas av Donald Trump respektive Xi Jinping.
Högt på dagordningen under mötet stod Kinas export av sällsynta jordartsmetaller, som behövs i alltifrån elbilar och vindkraftsturbiner till smarta bomber och robotar.
Kina utvinner 70 procent av dessa metaller, som egentligen inte är särskilt sällsynta, de finns på många ställen i världen, men sällan i så stora fyndigheter att det gör dem lönsamma att bryta.
Samtidigt står Kina för 90 procent av förädlingen i världen. Bland annat raffineras nästan hälften av USA:s produktion i Kina, eftersom kinesiska företag är tekniskt ledande på området.
När Trump trappade upp tullarna på kinesiska varor belade Kina exporten av sju jordartsmetaller med restriktioner. Enligt ledningen i Peking var det ingen motåtgärd mot USA, utan handlade om generella begränsningar, som en följd av att Kina vill förhindra att metallerna, som kan användas både civilt och militärt, hamnar i orätta händer. Därför begärs en ny licens av kinesiska företag som vill exportera.
I maj ingicks en vapenvila i det pågående handelskriget mellan USA och Kina, men därefter har både parter anklagat varandra för att ha brutit den.
Nu säger USA:s handelsminister Howard Lutnick att ett avtal träffats som löst frågan om de eftertraktade metallerna. En tillverkare av magneter i Kina meddelade kort efter överenskommelsen att bolaget nu fått licenserna för att exportera sina varor till USA, Europa och Sydostasien.
Däremot finns det inget som tyder på att Kina därmed kommer att släppa exporten helt fri. Kina har under lång tid sökt efter något som kan matcha det kontrollsystem som USA infört och som hindrar export till Kina av teknik som används för att producera avancerade halvledare. USA har fått med sig allierade i kampen och kommer, enligt kinesiska bedömare, aldrig helt att börja dela med sig av tekniken.
Därför anser kinesiska experter att Kina har rätt att sätta upp reglerna för hur de sällsynta jordartsmetallerna exporteras. Särskilt som Kina utvecklade produktionen när väst inte ville förstöra miljön på hemmaplan med den smutsiga framställningen.
Med den senaste tidens fördröjningar har Kina troligen velat understryka för väst vilken strategisk resurs som landet sitter på.
Till exempel har ämnet samarium inte exporterats. Det är en sällsynt jordartsmetall som kan stå emot höga temperaturer utan att förlora sin magnetiska förmåga. Metallen är avgörande för militärindustrin och används bland annat i magneter i robotar och stridsflygplan. Kina är i stort sett ensamt om att framställa det.
Amerikanska Lockhead Martin, världens största leverantör av försvarsmateriel, uppges behöva magneter av samarium som väger sammanlagt runt 25 kilo för varje stridsflygplan av modell F-35 som tillverkas.
Biden-administrationen var oroad över bristen på egen produktion av ämnet i USA och försökte få till anläggningar på två platser, enligt New York Times. Satsningen misslyckades av kommersiella skäl och USA är därför fortfarande helt beroende av Kina.
Andra sällsynta jordartsmetaller bryts i större omfattning än tidigare i USA, men landet ligger många år efter Kina. Och även om Donald Trump skulle lyckas komma över tillgångar av metallerna i Ukraina och på Grönland skulle sådana laster av allt att döma behöva skickas till Kina för förädling eftersom den bästa tekniken finns där.
Två månader av pausade exporter har blivit en påminnelse om hur känslig försvarsindustrin i väst är för uteblivna leveranser från Kina. Budskapet från Peking är att den står och faller med Kina.
Att Kina i det läget frivilligt avstår från sin strategiska fördel är knappast troligt.
Därför kommer den samlade exporten av jordartsmetallerna att återupptas som tidigare bara om Kina tycker sig ha något avgörande att vinna på det.
Läs mer: Trump hotar skicka tullbrev
