Det brev med ett slags ultimatum som Västlänkens chef Bo Larsson nyligen skickade till konsortiet WLC, lett av svenska börsjätten NCC har stöd i Trafikverkets ledning.
Budskapet i brevet var tydligt: De måste genast bekräfta att bygget av den 3,2 kilometer långa etappen Korsvägenetappen ska stå klar om sex år, alltså 2030 – utan löften om mer pengar från Trafikverket för så kallad forcering.
Att Västlänkenchefens indirekta ultimatum har myndighetens fulla stöd blir tydligt av vad Trafikverkets chef för avdelningen Stora projekt, Patrick Guné, säger till DN.
– Det viktigaste budskapet från Trafikverkets sida i dag är att det är fullt möjligt att öppna hela Västlänken till 2030. Det säger ju även NCC till oss.
Men det NCC-ledda byggkonsortiets position är fortsatt att de utan utökad budget inte blir klara förrän tre år senare, alltså 2033.
Trafikverkets Patrick Guné menar att både de direkta kostnaderna och för samhället i stort skulle bli ”jättestora” med en sådan ytterligare försening. (De avtal som skrevs 2017 gick ut på att 20-miljardersprojektet skulle kunna invigas redan 2026.)
– Så att 2030 ska vi öppna, säger Patrick Guné till DN.
När Västlänkens projektchef Bo Larsson sätter press hänvisar han till en rapport från amerikanska konsultbyrån FTI. Den lägger i stort sett hela ansvaret för fördyring och försening på entreprenören, alltså konsortiet WLC.
Även Patrick Guné pekar på analysen från FTI.
– Den är ju väldigt tydlig och talar till och med om att Korsvägenetappen skulle kunna vara klar 2028. Men jag lutar mig också mot vår egen organisation med erfarna personer och den dialog jag har haft med andra aktörer, både utomlands och i Sverige.
– Så när NCC talar om 2034, eller 2033 som är senaste beskedet, är det ingen som kan förstå att det ska behöva ta så lång tid.
Här står nu två stora, erfarna, organisationer emot varandra:
Redan i maj 2022 skrev NCC:s koncernchef Tomas Carlsson ett brev i eget namn till Trafikverkets generaldirektör där ansvaret i huvudsak lades på Trafikverkets ”sena och bristfälliga underlag och bygghandlingar” och kallade underlaget man fått vid upphandlingen för ”undermåligt”.
Ett liknande tonläge finns i det brevsvar som nu kommit till Trafikverket. NCC:s Nils Bjelm, senior rådgivare för stora projekt, skriver å ena sidan att ”det inte har skett någon förändring i WLC:s bedömning att entreprenaden alltjämt kan färdigställas 2030.”
Men å andra sidan att ”det saknas fog för Trafikverkets påstående att WLC agerar på ett sätt som skulle äventyra ett färdigställande 2030” och att ”påståendet att WLC skulle bära ansvar för medparten av förseningarna stämmer givetvis inte”.
Tvärtom menar Nils Bjelm att ”den absoluta merparten av projektets förening kan hänföras till Trafikverket” och kallar hållningen att de måste bekräfta att de är klara till 2030 utan i förväg lovas mer betalt för ”orimlig”.
Fakta.Oeniga om historiken
Av breven från Trafikverket till NCC och deras svar framgår att de är oeniga om historiken.
WLC hänvisar bland annat till ”upp till två år sena bygghandlingar”. De håller också fast vid att deras tidsplan ”är i linje med kontraktskraven”. De pekar också på den miljödom som kom 2020 som förhindrade nattarbete.
Trafikverkets Patrick Guné svarar om bygghandlingarna att ”vi hade utmaningar med bygghandlingarna för bergarbetena, men vi har också lagt rätt mycket pengar på att åtgärda de felen så att det inte ska påverka produktionen. Det är också så att Korsvägen består av flera olika etapper och den som frågan om bygghandlingarna berör är bara en mindre del.”
Källa: NCC och Trafikverket
DN:s intervju med Trafikverkets Patrick Guné gjordes innan NCC-chefens brevsvar skickats in. På frågan om han tolkar konsortiets bedömning som förhandlingstaktik, svarar han:
– Om NCC ser det som förhandlingsteknik får du fråga dem. Vi agerar utifrån de avtal som finns och det vi som myndighet måste förhålla oss till.
Västlänkenchefen Bo Larsson antyder att Trafikverket kan tvingas vidta rättsliga åtgärder. Är läget sånt?
– Först vill jag säga att FTI-rapporten är framtagen av en internationellt erkänd konsult. Jag var tydlig gentemot dem att vi inte ville ha någon skönmålning av vårt eget agerande, utan det skulle vara oberoende och transparant. Det tycker jag vi har fått.
– Om det kan leda till rättsliga åtgärder beror på hur dialogen fortsätter, att WLC svarar på vårt brev och ger garantier för att vi blir klara till 2030.
Utöver bekymren med Korsvägen-etappen har arbetet i en annan del av Västlänken, Hagaetappen, stått stilla i två år efter att Trafikverket kastade ut konsortiet AGN. Det är ännu inte helt klart vilka som ska bygga färdigt där. Ändå uttrycker Patrick Guné optimism.
– Det glädjande i Haga är att trots två års försening ser vi att det är fullt möjligt att de nya entreprenörerna är klara till 2030. Det stärker oss i vår övertygelse att det också går i Korsvägen.
Patrick Guné säger också att Trafikverket fortsatt tror på prognosen som gavs i augusti i fjol att 4,1 till 7,1 miljarder kronor i fördyring i 2009 års prisnivå – kan hålla.
– Den prognosen tror vi på, den är fullt möjlig.
LÄS MER: Västlänkens pengar slut – byggs vidare med lån
Fakta.Etappen skulle kosta 3,8 miljarder
2017 skrev Trafikverket avtal med byggbolagen NCC och tyska Wayss & Freytag om att ansvara för deletappen Korsvägen i Västlänken. Bolaget arbetar i konsortiet som fått namnet WLC, West Link Contractors.
Ordervärdet var 3,8 miljarder i 2009 års penningvärde.
NCC:s koncernchef skrev dock i ett brev till Trafikverkets chef redan 2022 att kostnaden ”förväntas öka med många miljarder”.
Källa: Trafikverket och NCC
