Joachim Åhman, professor i internationell rätt vid Göteborgs universitet.
Är USA:s och Israels attack mot Iran i strid med internationell rätt?
– Ja. En av huvudprinciperna i folkrätten är att stater inte får använda våld mot varandra förutom i självförsvar. Förutom det kan bara säkerhetsrådet besluta om våldsanvändning.
Israel och USA hävdar att det rör sig om en förebyggande attack. Kan inte detta ses som självförsvar?
– Nej. Här måste man göra skillnad mellan förebyggande och föregripande självförsvar. Om ett angrepp håller på att ske just nu, då har man möjlighet att agera. Men det här som på svenska brukar kallas för förebyggande självförsvar, att man försöker undanröja ett framtida hot, är inte tillåtet enligt folkrätten.
USA och Israel slog ju till mot en en brutal diktatur, varför är det ett problem?
– Det är så folkrätten fungerar. Man kan tycka att det är hemskt att det finns diktatorer och att man inte respekterar mänskliga rättigheter, men grundbulten i det folkrättsliga systemet är de suveräna staterna. Det finns inget krav på att man måste vara en demokrati. Diktatorer har samma skydd av statssuveräniteten som demokratier.
Att internationell rätt inte respekteras av stormakter, vad får det för konsekvenser för vår värld?
– Risken är att vi får en värld där enbart den starkes rätt gäller. Det gynnar ingen på sikt. Stater följer i väldigt stor utsträckning de folkrättsliga reglerna. Även om det fortfarande finns en massa orättvisor, så har det ändå funnits någon form av ordning.
– Om det urholkas förlorar vi den tilliten som byggts upp under så många år. Ta bara USA till exempel, om de struntar i reglerna i vissa fall, kan man lita på att de följer reglerna i andra fall, exempelvis när det kommer till Grönland?
Lisa Strömbom, docent i statsvetenskap, vid Lunds universitet.
Är USA:s och Israels attack mot Iran i strid med internationell rätt?
– Ja. Man hävdade att det rör sig om en förebyggande attack men då måste hotet vara nära förestående och omedelbart. Attacken skedde dessutom under pågående förhandlingar och då är ju hotet ännu mindre närvarande. Sedan får man enligt FN-stadgan inte överhuvudtaget försöka uppnå regimskifte i ett annat land med våld.
Blir det svårare för oss att kritisera exempelvis det Ryssland gör i Ukraina om vi accepterar USA:s brott mot folkrätten?
– Ja. Tanken med folkrätten är att det ska gälla alla stater. Om USA bryter mot den, då kan nästan vem som helst göra vad som helst, så länge den aktören har tillräckligt mycket makt och vapen.
Kan man inte se det som att ändamålet helgar medlen. Alltså, om det iranska folket befrias, kan det vara värt det?
– Här får man hålla två tankar i huvudet. Även om det är ett brott mot folkrätten är många iranier lättade över att bli av med ayatollan som har lett en regim som har förtryckt så många människor. Problemet är att den här typen av väpnade interventioner historiskt ofta har lett till väldigt stor instabilitet och det är en öppen fråga om det kommer att leda till förbättringar för iranierna på lång sikt.
Vad tror du effekterna kan bli på regionen?
– Det finns risk för stora spridningseffekter. Vi har flera olika shiamiliser i exempelvis Libanon och Irak. Det finns huthirebeller i Jemen. Iran har varit väldigt bra på att bygga upp den här typen av proxygrupper. Även om Hizbollah har blivit väldigt försvagat finns det grupper på många ställen som kan tänka sig stödja dem. Iran har sagt: Vi drar med oss alla i detta. De har inget att förlora.
Hur kan Donald Trump tänka sig agera framåt?
– Han är inte direkt känd för att vara någon uthållig ledare. Han har sagt: Nu har jag skapat ett öppet fält för iranierna. Men den iranska befolkningen är inte beväpnad, det finns många olika fraktioner och ett stort revolutionsgarde som folk är rädda för.
– Om det följer väldigt mycket internt kaos efter detta, kan han peka mot den iranska befolkningen och säga: Vi gav er möjligheten men ni spelade bort korten. Han har lagt upp det på ett väldigt speciellt sätt genom att först göra något väldigt aggressivt men utan att ta något som helst ansvar för följderna.
Kamal Makili-Aliyev, universitetslektor vid Göteborgs universitet och folkrättsforskare.
Är USA:s och Israels attack mot Iran i strid med internationell rätt?
– Ja, alla stater som är medlemmar i FN har förpliktelser att inte attackera varandra, annars blir det aggressionsbrott. Stater får bara använda våld för att försvara sig själva eller om de får tillstånd från FN:s säkerhetsråd.
Om resultatet blir att man får bort en brutal diktatur som den i Iran, varför är det problematiskt?
– Världen blir inte bättre om en stat ensam kan bestämma vilka andra stater är problematiska. Det är vad vi försökte undvika efter andra världskriget. Det är därför vi har etablerat FN och FN:s säkerhetsråd, för att ha ett kollektivt ansvar över våldsanvändningen i internationella relationer.
Vad kan FN göra i detta läge?
– Problemet är att säkerhetsrådet inte riktigt fungerar som det var tänkt. Relationen mellan de permanenta medlemmarna är extremt dålig. Vi har, något förenklat, USA, Frankrike och Storbritannien på ena sidan och Ryssland och Kina på den andra. Om ena sidan försöker ta upp problem som de ser ur säkerhets- och fredsperspektiv, kommer den andra sidan att använda sitt veto för att inte agera.
Vad tänker du om omvärldens reaktioner på USA:s agerande i denna konflikt?
– Det är ingen som vill ha en dålig relation till USA. Det är en jättemäktig stat som använder våld relativt ofta och i strid med internationell rätt. Och det finns ingen som kan påverka eller utöva politiska påtryckningar mot Trump. Den sittande administrationen har visat sig ta all kritik personligt vilket kan leda till allvarliga konsekvenser.
Vad innebär det för världen att internationell rätt inte respekteras?
– Om USA får använda våld på det här sättet, blir det en signal till andra stater att också göra det. Det blir en av konsekvenserna. En annan är att vi kommer få fler stater som vill ha egna kärnvapen, som ett sätt att skydda sig.
Hur menar du då?
– Tidigare var fokusen i världen på att begränsa vilka som skulle få ha kärnvapen. Istället skulle stater förlita sig på ett regelbaserat system, som USA garanterade, för sin säkerhet. Nu bryter USA mot samma normer som de var med om att etablera efter andra världskriget.
Läs mer: Vad händer när USA nonchalerar det internationella systemet?
Fakta.Internationell humanitär rätt
● Rätten till krig: Väpnat våld från en stat mot en annan är generellt förbjudet, men det finns två undantag, vilka enkelt uttryckt är självförsvar mot ett väpnat angrepp som i fallet Ukraina eller att FN:s säkerhetsråd fattat beslut om att internationell fred och säkerhet är i fara. Ett exempel där är fallet Mali där Sverige deltar.
● Rätten i krig: De folkrättsliga reglerna i krig kallas krigets lagar eller jus in bello. Bestämmelser i två delar: Ena handlar om att skydda icke-stridande som civila eller skadade. Den andra rör skydd till de som deltar i strid genom att förbjuda eller begränsa vapen och stridsmetoder som medför onödigt lidande eller överflödig skada.
● Genèvekonventionerna: Det finns både internationella och svenska regler som reglerar den humanitära rätten, men en central plats för rätten i krig har de fyra Genèvekonventionerna med sina tre tilläggsprotokoll som samtliga FN:s medlemstater skrivit.
● Andra konventioner: Utöver Genèvekonventionerna finns också bland annat: Haagkonventionen om skydd för kulturföremål, Osloavtalet om förbud mot användning av klustervapen och Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen. Innebär att åtal kan väckas för brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
