![](https://i1.wp.com/static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/df8c1cad-3b54-444b-aa6c-26ff4d45b6c1.jpeg?interpolation=lanczos-none&fit=around%7C1024:576&crop=1024:h;center,top&output-quality=80&w=1200&resize=1200,0&ssl=1)
De första tio åren efter att Sverige blev medlemmar i EU låg valdeltagandet kring 40 procent men från och med valet 2004 har kurvan stadigt pekat uppåt. Nu är uppgången bruten. De preliminära siffrorna visar på ett valdeltagande på 50,7 procent, vilket i så fall innebär den lägsta siffran sedan 2009.
Men fortfarande återstår en del röster att räkna och det är troligt att valdeltagandet kommer att öka något senare i veckan. Men det är inte troligt att det blir lika högt som senast, då valdeltagandet var 55 procent.
– Jag tror att valdeltagandet kommer stiga lite grann. Onsdagsrösterna är kvar att räkna och även några valdistrikt, så jag skulle gissa att det hamnar uppåt 53 procent, säger Richard Öhrvall, docent i statsvetenskap vid Linköpings Universitet.
Han framhåller att det ännu är för tidigt att säga vad som ligger bakom nedgången. Att valet ligger ett par veckor senare än det gjorde 2019 kan vara en förklaring.
– Sen är det också långhelg och examen för många studenter och skolelever. Det kan på marginalen påverka lite grann. Det är en lite sämre tidpunkt för oss med val i början av juni än i slutet av maj, säger Richard Öhrvall.
Att det blev ett lågt valdeltagande har sannolikt gynnat de partier som har lätt att mobilisera sina väljare. Såväl Vänsterpartiet som Miljöpartiet och Liberalerna har normalt hög mobilisering.
För Liberalerna kan det ha varit extra viktigt eftersom partiet bara med nöd och näppe lyckades få tillräckligt många röster för att hänga kvar i EU-parlamentet.
– Liberalerna är ett av de partier som skulle backa lite om alla gick och röstade, enligt de simuleringar som har gjorts här på valforskningsprogrammet. Men även Miljöpartiet har många högutbildade väljare och kan tjäna på att inte så många går och röstar, säger Maria Solevid, docent i statsvetenskap på Göteborgs universitet.
På motsatt sätt kan Sverigedemokraterna ha missgynnats av ett lågt valdeltagande.
– Det kan vara så att det har skett en demobilisering bland SD:s väljare till följd av TV4:s granskning och att det både påverkade SD:s röststöd och valdeltagandet bland deras väljare. Det kommer nog att bli en lång diskussion om det, säger Maria Solevid.
DN har tidigare beskrivit att utbildning, inkomst och bostadsort spelar allt större roll för viljan att gå och rösta i EU-valet. Högutbildade personer i välmående bostadsområden har ett mycket högre valdeltagande än de som bor i socioekonomiskt utsatta förorter.
Även om siffrorna fortfarande är preliminära pekar resultatet mot en liknande bild även i söndagens val. I till exempel villaområdet Södra Ängby i Stockholm gick preliminärt 84,6 procent och röstade. I norra Ronna i Södertälje var valdeltagandet preliminärt 18,1 procent.
För landet som helhet var valdeltagandet klart högst i Stockholms län, följt av Uppsala län. Lägst valdeltagande noteras i Västmanland och Gävleborg, enligt de preliminära siffrorna.
Fakta.Här röstade flest
Valdeltagande på länsnivå med 6 270 av 6 589 valdistrikt räknade (procent):
Stockholm 55,7
Uppsala 53,3
Halland 53,2
Gotland 52,1
Västra Götaland 51,9
Jönköping 50,6
Västerbotten 50,1
Kronoberg 49,8
Skåne 49,7
Östergötland 48,7
Örebro 48,3
Kalmar 47,6
Södermanland 47,2
Dalarna 46,8
Blekinge 46,4
Värmland 46,3
Norrbotten 45,5
Jämtland 45,3
Västernorrland 45,2
Västmanland 44,3
Gävleborg 44,3
Källa: Valmyndigheten