Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A Robinson får Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2024, meddelade Kungliga vetenskapsakademiens ständiga sekreterare Hans Ellegren på måndagen.
Mottagarna får utmärkelsen för sina ”insikter om vad de stora skillnaderna i välstånd mellan länder beror på”.
Acemoglu är ursprungligen armenier från Turkiet, Johnson och Robinson är britter. Den sistnämnda är verksam vid University of Chicago och de andra vid MIT.
Ekonomipriset är formellt sett inget Nobelpris utan instiftades 1968. Det har sedan dess delats ut 56 gånger till 96 mottagare, inklusive måndagens trio.
En av pristagarna, Daron Acemoglu, är med på videolänk från Aten när priset presenteras på en presskonferens på Kungliga vetenskapsakademien.
– Det är en riktig chock, säger Acemoglu.
Han är förvånad att få priset även om hans namn har funnits med i förhandsspekulationerna.
– Årets pris handlar om att förstå skillnader i välstånd mellan olika länder, säger professor Hans Ellegren, ständig sekreterare vid Kungliga vetenskapsakademien, på en presskonferens.
– De fattiga länderna blir rikare, men de lyckas inte komma i kapp. Varför är det så? säger Jan Teorell, ledamot i priskommittén.
Enligt Jakob Svensson, ordförande i priskommittén, har de tre pristagarna gjort banbrytande forskning för att skapa bättre förståelse kring problemet.
– Årets pristagare har varit pionjärer för att få oss bättre att förstå varför skillnaderna mellan länder har uppstått, säger Svensson.
– Utjämning av inkomster mellan olika länder är en av vår tids stora utmaningar, fortsätter han.
Trion har studerat hur institutioner formas och påverkar välstånd. De har visat på vikten av samhällsinstitutioner för ett lands välstånd. I samhällen med rättsosäkerhet och institutioner som exploaterar befolkningen skapas ingen tillväxt eller förändring till det bättre.
