Det framgår i det amerikanska försvarsbeslutet för 2026, som förhandlats fram mellan republikaner och demokrater i kongressen, alltså senaten och representanthuset.
– Kongressen vill i alla fall markera att den inte har fullständig samsyn med Trump-administrationen och därmed försöka lugna allierade i framför allt Europa, säger Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap på Försvarshögskolan.
I dagsläget har USA någonstans mellan 80 000 och 90 000 soldater spridda i Europa. Majoriteten finns i Tyskland, där man har resurser för att snabbt kunna svara på hot mot Nato.
I det nya beslutet finns en nedre gräns för antalet amerikanska trupper. Det handlar om att det inte får finnas färre än 76 000 soldater i Europa under längre tid än 1,5 månad.
– Man kan se det som ett fastlagt golv, men man vill samtidigt ge administrationen viss manöverfrihet, säger Kjell Engelbrekt.
Anna Wieslander är Nordeuropachef på den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council. Hon ser två andra viktiga punkter i det nya beslutet. Det första handlar om att USA lämnar kvar ”enablers”, viktiga logistiska system i Europa, alltså stödförmågor som möjliggör större militära operationer.
– Det handlar till exempel om lufttransport, lufttankning, specialtrupper. Man vill se till att det finns en kritisk massa i Europa. Det får inte bara ryckas undan, säger Anna Wieslander.
Hon fortsätter:
– Att ”enablers” finns på plats i Europa, det avskräcker ryssarna. För då vet de ju att amerikanerna och Nato kan agera direkt.
Den andra punkten handlar om rollen som Supreme Allied Commander Europe, Saceur, Natos överbefälhavare. Det har alltid varit en amerikan på den posten, något som ses som en garant för att det amerikanska kärnvapenparaplyet täcker Europa.
– Saceur behärskar hela eskaleringstrappan. Det är han som ringer till presidenten, säger Anna Wieslander.
Men även om vissa europeiska ledare kan andas ut efter de här beskeden, så måste de fortfarande förhålla sig till USA:s nya nationella säkerhetsstrategi.
Den som talar om att europeiska länder står inför civilisatorisk utradering på grund av migration, och ifrågasätter allierades status som medlemmar i framtiden.
– Den har gjort allierade osäkra, och det är något som undergräver avskräckningspolitiken mot Ryssland. Det handlar om osäkerhet kring hur man kommer att svara på en verklig utmaning, säger Kjell Engelbrekt.
Anna Wieslander pekar på fler osäkerheter. Som rapporteringen om att Trumpadministrationen hotat att dra sig ur vissa Natoåtaganden om inte de europeiska länderna tagit större steg mot att ta över mer ansvar för alliansen senast 2027.
– I USA:s nationella säkerhetsstrategi finns heller ingenting om hotet från Ryssland. Det som Nato utformat hela sitt kollektiva försvar kring. Det uppstår en farlig situation om försvarsplanerna och USA:s ställning som ledande land i Nato vacklar innan Europa är redo att axla ansvaret, säger Anna Wieslander.
Senaten har redan sagt ja till det nya försvarsbeslutet. Representanthuset ska rösta om det, och sedan ska Donald Trump själv skriva under det innan det träder i kraft.
Läs mer:
Sverige tappar en ubåt till Polen i stor affär
Ny elitstyrka skapas: ”Stora grejer och mycket ansvar”
