Idén att Storbritannien och USA har ett alldeles särskilt förhållande, ett så kallat special relationship, har ett par hundra år på nacken. Det finns de som avfärdar alltihop som en myt, men det som skedde på tisdagen var speciellt nog.
Den amerikanska presidenten Donald Trump fick då i en handvändning britterna att flytta blicken från Grönland till Indiska oceanen.
Där ligger sju tropiska atoller som heter Chagosöarna. Efter Napoleons nederlag 1814 gjordes de, ihop med Mauritius, till brittiskt territorium. Mauritius blev självständigt under 60-talets stora avkolonialiseringsvåg. Men det dröjde till i maj i fjol innan Storbritannien undertecknade ett avtal om att återlämna även Chagos till Mauritius.
Att komma fram till att så skulle ske var en grannlaga uppgift eftersom Storbritannien och USA har en gemensam militärbas på Chagosön Diego Garcia. Premiärminister Keir Starmer gick därför försiktigt fram. Med tanke på beslutets konsekvenser för USA:s säkerhet erbjöd han Donald Trump vetorätt. Trump gjorde inte bruk av den. Och efter att signaturerna var på plats sade USA:s utrikesminister Marco Rubio att Washington ”välkomnade” avtalet.
Nu har den amerikanska presidenten gjort en U-sväng.
På plattformen Truth Social skrev han på tisdagen att Storbritannien ger bort ön Diego Garcia ”utan någon som helst anledning.” Han kallade agerandet för ett ”oerhört dumt” och ett uttryck för total svaghet som Kina och Ryssland redan har lagt märke till.
Inlägget avslutades med att Chagos är ytterligare ett av många skäl till ”att Grönland måste förvärvas”.
Trumps uttalande kom dagen efter att Starmer hållit en presskonferens på 10 Downing Street. Å ena sidan upprepade premiärminister då att Grönlands framtid är en fråga för grönländarna och kungariket Danmark och fördömde tullhotet. Å andra sidan betonade han att USA är en viktig allierad och uppmanade EU-ledare att inte ta till bazookan i ett handelskrig.
Ingen tror att det var Keir Starmers dubbla budskap som retade upp Donald Trump och fick honom att förkasta Chagosavtalet.
En troligare förklaring till kursändringen är att den amerikanska administrationen insett att Chagosmodellen är problematisk eftersom den skulle kunna lyftas fram som ett tänkbart alternativ till Trumps absoluta krav på att ta över hela Grönland.
I avtalet som USA indirekt godkände står nämligen att Storbritannien och USA ska hyra ön Diego Garcia, där militärbasen ligger, av Mauritius. Hyresavtalet ska gälla i 99 år och kommer att kosta länderna i genomsnitt 101 miljoner pund per år, det vill säga ungefär 1,3 miljarder svenska kronor.
Företrädare för den brittiska regeringen sade på tisdagen att man fortfarande ämnar överlämna Chagos till Mauritius som en del i den avkolonialisering som även internationella domstolar fattat beslut om.
Men oppositionen vill att avtalet stoppas.
På tisdagen skrev den konservativa ledaren Kemi Badenoch i ett inlägg på X att premiärministern nu hade ”chansen att ändra kurs när det gäller Chagos”.
Vidare hävdar hon att ”det inte bara är en dumhet att betala för att överlämna Chagosöarna, utan rent självdestruktivt”.
Läs mer:
Så fungerar Bryssels tyngsta vapen – bazookan
