USA:s president Donald Trump har i årtionden uttryckt sin förtjusning över tullar som verktyg för att lösa det mesta för den amerikanska ekonomin. Under första mandatperioden inledde han ett handelskrig mot EU samtidigt som han omförhandlade frihandelsavtalet med Mexiko och Kanada – grannländerna som tillsammans med Kina varit hans första måltavlor i denna omgång i Vita huset.
Under 80 dagars presidentskap har Trump nämnt en svåröverskådlig mängd procentsatser som han sagt sig vilja lägga som tullavgift på varor från olika länder. EU har i den processen återtagit en framträdande roll i hans uppfattning om hur omvärlden bara utnyttjar eller rentav lurar USA i den globala handeln.
Som statschef inledde han med ett löfte i installationstalet om att ”tulla och beskatta andra länder för att göra våra medborgare rikare”. En knapp vecka senare skulle Colombia-varor beläggas med 25 procents tull och några dagar senare var det just Mexiko och Kanada som skulle straffas med lika mycket – samtidigt meddelades att Kinas export skulle bli 10 procent dyrare.
Kort därpå lanserade han begreppet ”ömsesidiga tullavgifter” som sin övergripande strategi och i detta skulle stora marknader som Indien och EU omfattas. Ömsesidigheten har senare definierats med en matematisk uppställning av grekiska bokstäver, en handelsbalans-ekvation som ingen ekonom utanför Trumpsfären har kunnat se någon logik i.
Den innevarande veckan har varit ett slags klimax för händelseutvecklingen. Prologen kom på lördagen med generella 10 procent på varor från hela världen (utom Kanada, Mexiko, Kuba, Belarus, Nordkorea och Ryssland) och på måndagen svarade världens börser med att störtdyka.
På onsdagen klockan 06.01, svensk tid, kickade de 20 procenten mot EU in liksom, de tre gånger höjda, 104 procenten mot varor från Kina. Ett halvt dygn senare meddelade Trump att hela tullhotet ska pausas i 90 dagar. Hela tullhotet? Nej, inte de generella 10 procenten, och varor från Kina ska omedelbart omfattas av 125 procents tullar.
På andra sidan Atlanten har EU:s medlemsländer filat på motåtgärder som på onsdagen presenterades i ett trestegspaket: upp till 25 procents tullar ska läggas på olika amerikanska varor som apelsinjuice, sojabönor, tobak, stål och aluminium. De tullarna införs enligt beslutet den 15 april, 16 maj och 1 december, olika datum för olika varor på listan. Beslutet var enhälligt sånär som på Ungern som röstade nej till motåtgärder. Vad Trumps besked om pausade tullar innebär för EU:s aviserade tullar ännu oklart.
Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) säger till DN att regeringen håller på att analysera ”vad det är för besked man faktiskt gett” och att det är för tidigt att dra några slutsatser ännu.
