”Vi är redo att ingripa när som helst”, skriver Donald Trump på sin sociala medier-plattform Truth Social. ”Om Iran skjuter och dödar fredliga demonstranter med våld, vilket är deras vana, kommer USA att komma till deras undsättning.”
Irans svar är att varna tillbaka. Om USA på något sätt skulle ge sig på Iran skulle det leda till kaos i hela regionen, säger högste ledaren Ali Khameneis topprådgivare Ali Larijani, enligt Reuters.
Oslobaserade kurdiska människorättsorganisationen Hengaw har identifierat åtta personer som ska ha dödats i sammandrabbningar med säkerhetsstyrkor. Därtill har ett stort antal demonstranter skadats eller frihetsberövats.
Iran har länge plågats av omvärldens, inte minst USA:s, sanktioner. Inflationen är skyhög och valutan är i princip i fritt fall, vilket i söndags fick ett antal butiksägare i Teheran att bomma igen sina verksamheter för att protestera mot statens hantering av den ekonomiska krisen.
Protesterna har spridits till en lång rad andra platser i landet och sedan flera dagar kan demonstranterna i dem lätt räknas i många tusental vardera. Utöver alla ekonomiska umbäranden protesterar människor också bland mycket annat mot regimens förtryck, korruption och brott mot mänskliga rättigheter.
Senast Iran regim hade att hantera landsomfattande massprotester var 2022 då 22-åriga Mahsa Aminis frihetsberövats för att hon inte skylt sitt hår tillräckligt och därpå misshandlats till döds. Då dödades över 500 demonstranter, varav många minderåriga, och många tusental sattes i fängelse.
Dessförinnan var det kring årsskiftet till 2018 då uppemot 25 dödades i protester som motiverades av liknande skäl som nu. Det gigantiska folkliga upproret 2009, den så kallade gröna rörelsen, skedde efter att dåvarande statschefen Mahmoud Ahmadinejad segrat i ett mycket ifrågasatt presidentval.
Läs mer:
Nathan Shachar: Irans regim saknar verktyg för att lösa folkets problem
Protesterna växer i Iran – uppgifter om flera dödade
Irans regim skräms av protester – lovar dialog
