Budgethökarna i USA:s representanthus kan ge med sig. Det skatte- och invandringspaket som förhandlas i kongressens undre kammare ser ut att släppas fram för en omröstning senare i veckan.
President Donald Trump besökte själv Kapitolium på tisdagen för att pressa ledamöter att rösta igenom budgetförslaget.
– Jag tror att vi kommer få allting vi vill ha, sa han efter ett möte med republikaner i representanthuset enligt tidningen Washington Post.
Men budgetförslaget landar i kongressen precis när investerare börjat signalera en större osäkerhet kring USA:s finansiella ställning. I början av veckan steg räntorna på amerikanska statspapper med långa löptider efter att kreditvärderingsinstitutet Moody’s sänkt sitt kreditbetyg för den amerikanska staten från högsta till näst högsta nivån.
Att räntorna stiger skulle kunna vara ett tecken på att investerare vill ha mer betalt för att stoppa amerikanska statspapper i portföljen eftersom de bedömer att riskerna är högre. Rörelserna påminner om utvecklingen i samband med tullbeskeden i början av april, enligt Jim Reid, analytiker på Deutsche Bank.
”Det skulle kunna vara ett tecken på en långsam trend där utländska investerare säljer statsobligationer men inhemska investerare ökar sina innehav”, skriver han i ett marknadsbrev.
Inget av de tre tunga instituten ger längre USA högsta betyg efter att S&P Global och Fitch sänkt redan 2011 respektive 2021.
Både S&P Global och Fitch refererade vid sina sänkningar till återkommande politiska bråk i Washington om det så kallade skuldtaket, som med jämna mellanrum har behövt höjas för att ge utrymme för den växande statsskulden.
Även Moody’s pekade ut de försvagade statsfinanserna som den viktigaste drivkraften bakom sänkningen, och betonade att de inte ser något politiskt tryck för att vända utvecklingen.
”Vi tror inte att USA:s betydande ekonomiska och finansiella styrkor längre fullt ut kommer att kompensera för försämringen i de finansiella nyckeltalen”, skrev Moody’s i sin uppdatering på fredagen.
Under de kommande tio åren spår Moody’s att det federala budgetunderskottet kommer att stiga från dagens 6,4 procent av bnp till 9 procent av bnp. Det drivs delvis av att den svällande statsskulden blir dyrare att upprätthålla när den ökar samtidigt som räntorna blivit högre.
Till 2035 tror Moody’s att räntekostnaderna för statsskulden kan kräva 30 procent av den federala statens intäkter. Det kan jämföras med 18 procent i dag, och 9 procent så sent som 2021.
Någon regelrätt beräkning av hur statsfinanserna skulle påverkas av den nya budgeten har fortfarande inte kommit från kongressens eget budgetkontor. Men ekonomer vid Yaleuniversitetet och Wharton Business School som följer budgetfrågor har släppt uppskattningar.
Båda räknar med att förslaget skulle öka USA:s budgetunderskott med omkring 32 000 miljarder kronor. Det motsvarar drygt hälften av hela budgeten under det senaste räkenskapsåret.
I sitt mest optimistiska scenario räknar ekonomerna vid Yale med att de skattesänkningar som föreslås blir tillfälliga. Dessutom antar de att de högre tullarna på kinesiska varor som gällde innan uppgörelsen mellan Kina och USA i mitten på maj blir verklighet, och därmed genererar mer intäkter åt den amerikanska staten. Även i det läget spås budgetförslaget höja statsskulden med omkring en femtedel från dagens nivåer.
Om tullintäkterna uteblir och de föreslagna skattesänkningarna förlängs skulle statsskulden i stället öka till 133 procent av BNP på tio år. På längre sikt, till 2055, skulle den närma sig 200 procent – nivåer som i dag bara syns i Sudan och Japan.
Läget kompliceras av osäkerheten kring hur den amerikanska ekonomin kommer att utvecklas framöver. Generellt innebär lågkonjunkturer både stigande statsskuld och sämre budgetbalans.
Läs mer:
Korruptionsrisker när Trumpsfären stärker banden till Mellanöstern
De viktigaste frågorna under Fed-chefens sista år på posten
