Vid en konsert i Belgien på lördagen var 2018 års mottagare av Nobels fredspris, läkaren och politikern Denis Mukwege, inbjuden som talare. Han kommenterade då det avtal som dagen innan undertecknats av företrädare för Rwanda och Kongo-Kinshasa i Washington. Mukwege anser att det finns stora brister i avtalet och att det legitimerar Rwandas aggression mot hans hemland.
– Flera inslag i avtalet visar att man redan har planterat frön för en utdragen konflikt, säger Mukwege.
Det var på fredagen som USA:s president Donald Trump tog emot företrädare för de två länderna som undertecknade ett avtal som är tänkt att sätta punkt för 30 års väpnad konflikt i östra Kongo. Rwanda har under många år backat olika rebellgrupper i grannlandet och den främsta av dessa, M23, kontrollerar sedan en offensiv i januari stora delar av de kongolesiska provinserna Nord- och Sydkivu.
Rwanda har kategoriskt förnekat all inblandning i M23, men ändå har man alltså dykt upp för samtal i Washington. Det är pressen från amerikanskt håll som tvingat Rwanda till förhandlingsbordet och Kongo har i sin tur tvingats släppa på sina principer om att inte förhandla förrän alla rwandiska trupper lämnat landet.
USA:s intressen i området drivs av de omfattande förekomsterna av sällsynta mineraler. Trumps vision om fred bygger på att USA säkrar rättigheterna till utvinningen i Kongo och att Rwanda ska spela en roll i förädling och export.
– Vi får, åt USA, en stor del av mineralrättigheterna i Kongo, sade Trump vid ceremonin.
Någon minut tidigare hade han konstaterat att länderna ”hållit på med detta i många år, med machetes”. I själva verket är M23 en tungt utrustad armé som med avancerade vapen (från Rwanda) lyckats tvinga ett land som Sydafrika att dra sig ur området efter att man förlorat många fredsbevarande trupper i striderna. Kongos reguljära armé har i princip kollapsat inför rebellernas framfart.
Avtalet har kallats för en ”Peace deal” men är främst är att betrakta som en vapenvila, enligt många experter.
– De två länderna har åtminstone gått med på att upphöra med alla former av fientliga handlingar. I det avseendet är avtalet främst en förtroendeskapande process, säger analytikern Yvon Muya, som är knuten till Saint Paul-universitetet i Ottawa, till Deutsche Welle.
Jason Stearns, Kongoexpert knuten till Simon Fraser-universitetet, är försiktigt optimistisk.
– Det är den bästa chansen vi just nu har för en fredsprocess trots alla utmaningar och brister, säger han till Reuters.
Avtalet innehåller inga konkreta detaljer om hur M23 ska avväpnas och om deras trupper sedan ska integreras i den kongolesiska armén eller skickas till Rwanda. Inte heller flyktingarnas situation tas upp. Hundratusentals människor har tvingats på flykt på grund av striderna bara under det senaste året. Historiskt är det just de stora folkförflyttningarna, drivna av upprepade krig, som gjort det så svårt att hitta en väg till långvarig fred.
I Kongo är upprördheten också stor över frånvaron av rättsskipning i Trumps fredsuppgörelse.
– Avtalet nämner inte ens skadorna som orsakats av Rwanda i det här kriget, som plundring, våldtäkter och mord på civila, säger människorättsaktivisten Salomon Kakule Kaniki till Global Press Journal.
