Beskedet om en ny omgång importtullar på läkemedel, lastbilar och en del möbler från Washington kom knappast som en överraskning. Samtliga var väntade efter att president Donald Trump flera gånger hotat med dem.
De senaste importtullarna, så kallade sektion 232-tullar, bygger på en lag från 1960-talet som ger presidenten makt att instifta tullar på varor om importen av dem anses äventyra den nationella säkerheten.
De skiljer sig därmed från de breda tullar som införts mot en rad länder i år, och som utgjort huvudfokus i bland annat USA:s handelsförhandlingar med EU under sommaren. De bredare tullarna har underkänts i flera federala domstolsinstanser, med hänvisning till att Vita huset tolkat lagen för brett. Frågan är på väg upp i högsta domstolen.
Jämfört med de reciproka tullarna är sektion 232-tullarna mindre kontroversiella juridiskt. Lagen har tidigare använts för att belägga viktiga importvaror som koppar, stål och aluminium med importtullar och var en central del av USA:s president Donald Trumps handelspolitik under hans första mandatperiod.
Flera utredningar om att införa liknande tullar på fler varor är redan igång, bland annat för solpaneler, kritiska mineraler och halvledare. Under den senaste veckan har Trumpadministrationen tillkännagivit ytterligare utredningar kring robotar, industrimaskiner och medicinsk utrustning.
Hur de nya sektortullarna kommer att slå mot EU, och därmed Sverige, är oklart. Den handelsuppgörelse som tillkännagavs mellan EU och USA i augusti innehöll en del undantag från sektorspecifika tullar på exempelvis bilar, vilket till slut trädde i kraft tidigare i veckan. I en uppdatering från USA:s handelsrepresentant nämndes då undantag för bland annat generiska läkemedel, medan den nya importtullen istället gäller patenterade läkemedel.
Från EU är signalen att man väntar sig att sektorstullarna inte ska staplas på den generella tull om 15 procent för europeiska varor som förhandlades fram i somras. Olof Gill, EU-kommissionens talesperson i handelsfrågor, hänvisar till EU:s och USA:s gemensamma uttalande från augusti i år, där det framgår att USA ska säkerställa att tullar kopplade till utredningar enligt sektion 232 för läkemedel, halvledare och trä inte ska överstiga 15 procent för europeiska varor.
– Detta tydliga, vittomfattande tak för EU-export representerar en försäkring att inga högre tullar kommer att införas för europeiska ekonomiska aktörer, säger han i ett uttalande.
På andra håll är irritationen tydlig. Karin Karlsbro, företrädare för Liberalerna i Europaparlamentet, säger att de nya tullarna river upp den stabilitet som handelsavtalet skulle ge.
”Svårt att kunna motivera att rösta ja till tullsänkningar om USA väljer att gå fram med fler tullhöjningar. Vi har svarstullar redo och handelsbazookan laddad om Trump väljer eskalera”, skriver hon i ett inlägg på sociala medier.
Börsrörelserna blev begränsade på fredagsförmiddagen, även om läkemedelsaktier föll i både Asien och Europa. I Stockholm backade också Traton, som bland annat äger lastbilsmärkena Scania och MAN, medan konkurrenten Volvo steg.
Analyshuset Pareto Securities noterar i ett kundbrev att just Volvo är relativa vinnare på tullarna eftersom bolaget producerar sina lastbilar för den amerikanska marknaden i just USA, medan Traton har större tillverkning i Mexiko. Mexiko stod ensamt för närmare fyra femtedelar av lastbilsimporten till USA förra året.
Läs mer:
Carl Johan von Seth: Därför kommer Trumps chocktullar att bli kvar
Utländska turister undviker USA – minskade ankomster i sommar
