Sedan USA:s president Donald Trump rullade ut röda mattan åt den ryske envåldshärskaren har en bitter insikt spridit sig på den här sidan av Atlanten. Att Europa snart kan behöva försvara sig självt – och ensamt finansiera kriget i Ukraina.
Trumps 28-punktsplan för ”fred” i Ukraina (som liknats vid en önskelista från Kreml) har kastat ytterligare salt i såren.
Var pengarna ska komma ifrån har dock visat sig vara en svår nöt att knäcka.
Efter månader av låsningar kring de frysta ryska tillgångarna har tonen hårdnat i Bryssel.
Det handlar om motsvarande 2 000 miljarder svenska kronor från den ryska centralbanken som finns låsta på bankkonton i framför allt Belgien. EU-kommissionen och flera medlemsländer, däribland Sverige, vill lägga beslag på merparten av pengarna och ge dem till Ukraina i form av lån. Avkastningen skickas redan i dag till Kiev med motiveringen att den som orsakat förödelsen också ska betala för reparationerna.
Trots tuffa påtryckningar har länderna ännu inte kunnat enas. Belgien motsätter sig planerna av oro för rysk vedergällning och för att man i framtiden ska tvingas betala tillbaka miljarderna. Vissa menar att det även skulle strida mot folkrätten.
Men sedan Donald Trump drog fram sin fredsplan ur rockärmen i förra veckan har det blivit väldigt bråttom att bryta låsningen. Enligt det ursprungliga förslaget skulle USA och amerikanska företag – inte EU – få lägga beslag på merparten av de frysta tillgångarna, rapporterade Reuters.
Allt annat skulle vara en dålig deal för USA, för att tala Trumps språk.
Men för Europa skulle det innebära en ännu sämre deal, då notan för kriget skulle lämpas över på europeiska skattebetalare.
I Bryssel ses det som en ödesfråga, och EU-kommissionen tar nu fram en rättslig text som möjliggör att pengarna kan norpas.
– I avsaknad av ärlig önskan från Rysslands sida att gå in i fredsförhandlingar så är det helt tydligt att vi måste stödja Ukraina så att landet kan försvara sig, sade kommissionsordförande Ursula von der Leyen under ett tal i Strasbourg på onsdagen.
– Jag vill vara väldigt tydlig. Jag kan inte se något scenario där de europeiska skattebetalarna själva kommer att behöva stå för notan. Det är inte acceptabelt.
Aptiten på att skicka skattebetalarnas pengar till Ukraina är låg, särskilt efter den senaste korruptionsskandalen. I flera krigströtta medlemsländer är dessutom Rysslandsvänliga partier på frammarsch. I von der Leyens hemland Tyskland är högerradikala AFD nu lika stora som regeringspartiet CDU i opinionsmätningarna.
Det andra alternativet – att låna medel för att skicka till Kiev – framstår inte heller som särskilt lockande. I många medlemsländer är statsfinanserna usla och räntorna höga.
– De frysta tillgångarna är alltså vårt enda realistiska alternativ, säger en senior tjänsteman i EU-kommissionen.
Som så ofta skapar frågan om pengarna spänningar inom Europa.
I Brysselbubblans husorgan Politico klagade utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) nyligen över att de nordiska länderna fått bära en oproportionerligt stor börda för att stötta Ukraina.
– Att de nordiska länderna, med färre än 30 miljoner invånare, står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna, med nästan en miljard invånare, ger i år. Det är inte hållbart. Det är inte rimligt på något sätt, sade hon till tidningen
– Och det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.
Sverige driver på för att beslagta de ryska tillgångarna och enligt DN:s källor finns det förhoppningar om att kunna nå en uppgörelse vid nästa EU-toppmöte i december. Belgien utsätts för en ”enormt” stor press.
Läs mer: Blev ingen ”game changer” – Zelenskyj reste hem med en halvmesyr
