Donald Trumps återkomst väcker blandade känslor i Kina. En tolkning av valresultatet är att Trumps seger bevisar att USA är i kaos och på nedgång, medan Kina är på väg upp. Trump bygger nationen Kina, som en del skämtsamt kommenterar i sociala medier.
Men Trump kan också hota en redan bräcklig kinesisk ekonomi. Återhämtningen efter de hårda pandemirestriktionerna har inte alls varit så stark som väntat. Landet tyngs av en fastighetskris och konsumenter som har lågt förtroende för ekonomin.
Mycket talar för att Trump kommer att föra en tuff Kina-politik. I hans ”America first” ingår en syn om att Kina har ”stulit” inkomster från USA i globaliseringens spår. Därför ska landet straffas.
Trump inledde sitt korståg mot Kina redan förra gången han var president och chockhöjde tullarna på kinesiska varor. Den gången sparade Kina på krutet i sitt svar, rädd för en upptrappad konflikt som skulle leda till att relationen bröts helt. Då fanns det också en tro om att Trump var ett undantag och att USA snart skulle återgå till en mer traditionell utrikes- och handelspolitik.
Årets valutgång visar att Trump inte var ett undantag och även denna gång har han signalerat en hård Kina-politik. Trump har hotat att höja tullar på kinesiska varor till 60 procent. Förhandlingar med Kina skulle kunna få honom att avstå. Men mycket, inte minst de nomineringarna till ministrar som börjat trilla in, talar för en hård Kina-politik.
– Det är inte direkt några pandakramare som har nominerats. Många av dem beskriver en affärsmässig relation med Kina som väldigt riskfylld och endast gynnsam för Kina som de ser som ett hot mot det internationella systemet, säger Scott Kennedy, senior Kina-analytiker vid tankesmedjan CSIS.
Här finns exempelvis Marco Rubio som utnämns till utrikesminister och som har inreseförbud i Kina, bland annat på grund av att han stöttade Hongkongs demokratirörelse och kritiserat Kina för dess behandling av muslimer i den nordvästliga provinsen Xinjiang. Också Mike Waltz, som nominerats till att bli nationell säkerhetsrådgivare, är en Kina-kritiker som kallat Kina för ett ”existentiellt hot”. Även Elise Stefanik, utpekad som Trumps blivande FN-ambassadör, är extremt skeptisk till Kina.
Trump kan vara oberäknelig och har visat beundran för auktoritära ledare. Men Scott Kennedy tror sannolikheten för dialog och kompromisser är liten.
– Sannolikt kommer vi få se höga tullar kombinerat med andra verktyg avsedda att skada Kina. Jag vet inte om man ska kalla det för det nya kalla kriget eller kalla kriget 2.0. Men rivaliteten kommer att öka och temperaturen stiga ännu mer.
Och den här gången kommer inte regimen i Peking vara chockad. Sedan Trump var president förra gången har man rustat och ändrat lagar som möjliggör skarpa svar. Någon officiell linje efter att Trump vann har inte kommunicerats, förutom Xi Jinpings korta gratulation med tillägget att en stabil relation mellan Kina och USA gynnar bägge parter.
Men sedan Trump var president förra gången har Kina omdirigerat handeln till andra länder för att minska beroendet av USA. Samtidigt har Kina gjort framsteg i sin strävan att bli självförsörjande i hela leveranskedjan vad gäller högteknologiska produkter. Dessutom har Kina nya lagar som möjliggör hårdare motåtgärder.
Exempelvis kan Kina svartlista utländska bolag som anses skada nationella intressen och införa sanktioner som skadar amerikanska företag. Landet har utökat exportkontrollagen och kan straffa USA genom att begränsa exporten av viktiga råvaror som jordartsmetaller och litium, som är avgörande för modern teknik.
En viktig fråga blir hur USA:s allierade förhåller sig till Trump, som hotat med höjda tullar mot alla länder och att lämna internationella samarbeten som Parisavtalet. Förra gången Trump var president behöll allierade som Japan och Europa en god relation med USA. Den här gången är det inte lika säkert att de följer USA om landet exempelvis pressar på om ett förbud mot kinesiska elbilar av säkerhetsskäl.
– Resten av världen vill minska utsläppen i bilsektorn. De kanske är obekväma med en del av Kinas politik men ser stora fördelar med att importer och kanske inte tror att datasäkerhetsrisken är lika allvarlig som Washington, säger Scott Kennedy.
En splittring mellan USA och dess allierade skulle välkomnas i Peking som vill se en ny världsordning.