Johanna Sedeborns blick bakom de tonade glasögonen är stadig. Hon har jobbat med hemfödslar sedan 2001 och är en av grundarna till Barnmorsketeamet som i början av året har öppnat en, i svensk kontext, unik verksamhet.
En barnmorskeledd, privat förlossningsklinik, frikopplad från den ordinarie vården.
Det är en dag i mitten av mars och vi sitter i sofforna i BB Gårdas personalrum när Johanna Sedeborn tar upp en låda med servetter och demonstrativt lägger den framför sig.
– Risken för att få ett akut kejsarsnitt eller sugklocka ökar avsevärt om du kopplar in en frisk kvinna på CTG som mäter barnets hjärtfrekvens, säger hon.
Sedan fortsätter hon att stapla glas, underlägg och andra föremål som får representera det hon menar är risker med att föda på sjukhus. Ryggbedövning i stället för bad som smärtlindring. Värkstimulerande dropp. Klipp i mellangården.
På BB Gårda ska det vara precis tvärtom, berättar hon. Här är tilliten till den friska kvinnokroppen i fokus. Man riktar sig till friska kvinnor med friska graviditeter, och en spontan förlossning utan medicinska ingrepp är målet.
Att föda här kostar mellan 55 000 och 95 000 kronor, beroende på vilket paket man väljer. För det får man bland annat en barnmorska som följer en genom graviditeten och är med vid förlossningen.
– Jag brukar skoja med våra patienter att de betalar för luft. För att de betalar för att de ska slippa interventioner och att vi har garanterat tid och plats för dem, säger hon.
Men redan när vi träffas i mars finns orosmoln. Ännu har inga födslar skett på BB Gårda. Enligt Johanna Sedeborn handlar det om klinikens lokaler. Brandskyddet måste förstärkas innan de kan ha förlossningar där och det är oklart när det kan vara löst.
Parallellt pågår en annan strid.
BB Gårda öppnade i slutet av januari och blev direkt en vattendelare. Många reagerade på att den vård som erbjuds ska bedrivas helt utan läkare.
Närmaste operationsavdelning och intensivvårdenhet finns på Östra sjukhuset som ligger cirka sju minuter bort med bil. Att köra fram med ambulans, lasta över patienten och föra henne till sjukhuset skulle dock ta ännu längre.
När Läkartidningen skrev om initiativet var det just överflyttningen som väckte ilska i kommentarfältet. ”De sju minuterna kan vara skillnad mellan liv och död”, skrev en läkare. ”Stoppa detta vansinne”, skrev en annan.
På Östra hade man inte fått någon förhandsinformation om att kliniken skulle öppna.
– Jag tror att vi alla har blivit lite tagna på sängen av att vi fick läsa om BB Gårda i tidningen, säger Mårten Alkmark, överläkare i obstetrik på Östra sjukhuset och medlem i regionens Samordningsråd för Kvinnosjukdomar och förlossning.
Av de kritiska rösterna i debatten hör han till de mer försiktiga, men även han pekar på riskerna.
– Det är viktigt att de som föder på BB Gårda får rätt information så att de gör ett välgrundat val. Då måste man vara öppen med att säga att det finns vissa tillfällen som kan uppkomma i en helt normal lågriskgraviditet, där tiden är väldigt avgörande.
Han radar upp ett par exempel. Moderkakan kan lossna under förlossningen. Navelsträngen kan komma i kläm. I båda fallen kan det leda till syrebrist för barnet.
– Då ska barnet vara ute inom en kvart. Ska man genomföra överflyttningen till sjukhuset, då går de där minuterna väldigt snabbt. Även om risken för komplikationer i lågriskgraviditeter är mycket, mycket liten så kan följderna för de som drabbas bli katastrofala, säger han.
Underskattar BB Gårda dessa risker?
– Jag tror att vi som professioner är fostrade olika. Läkare är fostrade i att hitta det som är sjukt och onormalt. Barnmorskeutbildningen handlar om det normala födandet. Jag tror att vi ger bäst vård när vi jobbar tillsammans.
Från sjukhuset avråder man från att föda på BB Gårda.
I klinikens lokaler går allt i dova färgtoner. Inga vita väggar, slangar eller medicinsk utrustning så långt ögat kan nå. I varje förlossningsrum finns ett badkar och en stor dubbelsäng.
Men inredningen är sekundär, understryker Johanna Sedeborn. Det är den nära relationen och tilliten mellan barnmorskan och den födande kvinnan som gör förlossningen trygg och säker, säger hon.
– Mammorna vet att vi alltid finns där för dem. Vi har jour dygnet runt veckorna runt födseln. Det är aldrig en fråga om hur många värkar man har. Det är alltid: Vad kul att du ringer! Vill du komma in?
Barnmorsketeamet har hållit i hemförlossningar i åratal. Nu sluter de forna patienterna upp bakom BB Gårda.
När Johanna Sedeborn ber dem prata med DN, fylls hela väntrummet med familjer. De är frustrerade. De vänder sig mot vad de menar är fördomar mot kvinnor som väljer att föda hemma.
– En del verkar tro att det är viktigare för oss att få en mysig stund som vi sett i sociala medier än att barnet ska överleva, säger Anna Andermo som har fött dottern Saga hemma.
Flera säger att de bär på trauman av förlossningar på sjukhus.
– Jag kände att vården inte hade tid för mig och att jag inte fick det stöd jag behövde. Att fråga mig vad jag ville var ganska långt ner på deras prioriteringslista, säger Elisabeth Alpner som födde sitt tredje barn hemma.
Hemförlossningen beskrivs i stället som en omvälvande upplevelse.
– Både magiskt och vardagligt. Det var så jag ville att det skulle kännas, säger Malin Wikhager.
Var du inte orolig över att vara långt ifrån sjukhuset om något skulle gå fel?
– Nej, jag kände mer ångest inför att åka in till sjukhus. Jag ville så gärna vara hemma. Bara att sätta sig i en bil, mötas av trafik, träffa ny personal… Det är inte meningen att vi ska ha de störningarna när vi föder.
Men för några mammor som fött hemma med Barnmorsketeamet har det inte alls gått lika bra.
Samma dag som vi besöker BB Gårda publicerar tidningen GP en text där man går igenom de senaste årens avvikelserapporter gällande Barnmorsketeamets hemförlossningar.
I dokumenten, som även DN har tagit del av, står det bland annat att två kvinnor förlorat för mycket blod hemma och behövt uppsöka vård.
En av avvikelserapporterna gäller ett barn som inte andades när det föddes och fick återupplivas av hembarnmorskan. När man väl åkte in upptäcktes det att barnet hade fått hjärnblödning.
Vad som orsakat komplikationerna är oklart men i flera rapporter menar sjukhuspersonal att kvinnorna borde ha kommit in till sjukhuset tidigare.
I ett fall berättar en mamma att hon, trots komplikationer, avråddes från att uppsöka vård och senare fick sepsis. Linnéa Lindroos, patientansvarig på obstetriken på Östra sjukhuset, var den som tog emot kvinnans berättelse.
– Hon hade varit öppen sju centimeter i tio timmar. På sjukhuset hade vi agerat mycket tidigare. Vi kan inte säga att hon inte hade fått sepsis om hon fött här, men ett långdraget förlopp ökar risken, säger hon.
Hur ser du på kritiken från BB Gårda att det görs för många interventioner på sjukhus?
– Det beror på hur man ser på det. Vi gör inga interventioner som det inte finns fog för. Allt vi gör bygger på erfarenhet och evidens, och vi kommer behöva överbehandla några för att rädda några barn. Det är de avvägningar sjukvården måste göra.
Ungefär samtidigt som BB Gårda slog upp sina portar lämnade Socialstyrelsen en rapport till regeringen med förslag på nationella riktlinjer om förlossningsvård, där barnmorskeledda förlossningskliniker tas upp.
Här understryker man vikten av ett ömsesidigt och nära samarbete mellan den fristående kliniken och den ordinarie vården.
Något formellt avtal mellan BB Gårda och Västra Götalandsregionen finns inte. I stället finns, enligt regionens presstjänst, etablerade ”kontaktvägar att använda vid akuta händelser”.
Sedan BB Gårda öppnade har relationen mellan Östra och Barnmorsketeamet försämrats. Tidigare delade sjukhuset ut medicin som kunde användas i samband med hemförlossningar till Barnmorsketeamet. Nu har de valt att sluta med det.
– Innan hade de ett trettiotal förlossningar per år. Nu har de ett etablerat vårdföretag som skulle bedriva vård för uppemot tre hundra patienter per år. Ingen annan privat vårdgivare får läkemedel av den offentliga vården, säger överläkare Mårten Alkmark på Östra.
Det landade inte helt rätt hos Johanna Sedeborn. Barnmorsketeamet har också bestämt sig för att ändra sina rutiner.
– Vi brukade ringa in till Östra och informera när det startar en hemförlossning men eftersom vi inte har den verksamheten kommer vi inte ringa dem nu. Vi kommer höra av oss om det är något som avviker, säger Johanna Sedeborn.
Varför det?
– Bara för att de har varit väldigt tydliga med att säga: ni har eran verksamhet, vi har våran. Det är samma som när du är hemma och ska föda. Du ringer till förlossningen när du vill komma dit, du ringer inte och förvarnar att du kanske behöver komma.
När det kommer till barnet som fick hjärnblödning menar hon att hembarnmorskan hade räddat barnets liv genom att snabbt hjälpa till att få igång andningen.
Hon vänder sig mot kritiken att Barnmorsketeamet skulle förmå kvinnor att stanna hemma även när det uppstår komplikationer.
– Det är grova anklagelser, det är lögner. Varför skulle vi göra det? Då riskerar vi själva massor, det är dålig obstetrik. Vi är alltid jättetydliga och säger att om något avviker så vill vi att ni följer med till sjukhus. Detta får alla både muntlig och skriftlig information om.
Johanna Sedeborn suckar trött. För henne handlar det om patientens lagstadgade rätt att välja sin egen vård.
– Det är inte riskfritt för någon att föda barn, varken på sjukhus eller hos oss. Det är upp till de här föräldrarna som föder hos oss att avgöra: vilka risker vill jag ta?
Kring påsk kommer dock ett nytt bakslag. Brandskyddet är fortfarande otillräckligt och BB Gårda får inte lov att ha födslar eller bedriva dygnet runt-vård i lokalerna. Framtiden är, när detta skrivs i början av maj, oviss.
I väntan på ett beslut från Stadsbyggnadskontoret berättar Johanna Sedeborn att de har fått säga upp personalen.
– Alla är förtvivlade och jätteledsna så klart. Vi hade aldrig trott att just brandskydd skulle skapa problem. Men vi har inte råd att betala löner för sju personer om inte vi får ha en verksamhet.
Just nu håller hon och medgrundaren Cita Lundin på med hemfödslar. I BB Gårdas lokaler erbjuds fortfarande kurser och utbildningar.
– Vi vet fortfarande inte hur det blir. Om man kommer fram till att den här byggnaden inte klarar kraven för vår verksamhet får vi gå i konkurs. Men om alla godkännanden går igenom skulle vi kunna starta igång i mitten av sommaren eller framåt hösten. Det är det vi hoppas på.
Fakta.Barnmorskeledda förlossningsavdelningar
Vårdformen har funnits i Sverige tidigare i olika former. I slutet på 1900-talet fanns så kallade ABC-kliniker i Göteborg och i Stockholm. Vårdformen beskrivs som ett mellanting mellan hemförlossning och sjukhusförlossning, där den födande kvinnan får möta samma barnmorskor under graviditet, förlossning och eftervård, och föda i hemlik miljö. Förlossningen sker utan CTG-apparater eller farmakologisk smärtlindring, i stället används exempelvis trattar och varma bad. Samtliga ABC-kliniker stängdes i samband med omorganisationer. I många andra höginkomstländer, som USA, Storbritannien och Nederländerna, finns det möjlighet för kvinnor att föda på barnmorskeledda förlossningsavdelningar.
Källa: Socialstyrelsen och DN
Fakta.Studie över barndödlighet vid hemfödslar
Genomfördes av McMaster University i Ontario, Kanada och University College i London, Storbritannien. Studien vägde samman 14 andra studier över sammanlagt 500.000 planerade hemfödslar och publicerades i eClinicalMedicine, en dottertidning till den brittiska vetenskapliga tidskriften The Lancet, 2019.
Resultaten pekar på att det inte finns några skillnader i barndödlighet mellan förlossning på sjukhus och planerad hemförlossning med utbildade barnmorskor.
Kritiker menar att resultaten inte är jämförbara i svensk kontext, då vissa länder i studien har högre barndödlighet inom den ordinarie förlossningsvården än Sverige.
DN har tidigare rapporterat om en hemförlossning förra året som slutade med att barnet dog.
Källa: eClinicalMedicine och DN