Det är omöjligt att känna att det är Cross Country-versionen av EX30 man sitter i och kör. Man måste veta det. Den känns precis lika liten, smidig, kvick i styrningen, rapp i drivlinan och överraskande bekväm på motorväg men studsig på dåliga vägar som vanliga EX30.
Medan tidigare Cross Country-modeller från Volvo har skiljt sig tydligare i köregenskaper och funktioner sticker EX30 ut desto mer utseendemässigt.
Ytan från strålkastarnas nederkanter ner till registreringsskylten har fått en mattsvart, gummiliknande yta med ett mönster som sägs vara en kopia av Kebnekaises höjdkurvor. Det mattsvarta temat fortsätter runt hjulhusen, längs sidotrösklarna och avslutas baktill där registreringsskylten omsluts av en stor bit mörk plast. Mellan bakljusen är den på standardmodellen lackerade ytan bytt mot en mattsvart yta som inte har samma mönster som i fronten. Den är bara slät, och lite trist.
Volvo vill gärna framhålla hur EX30 Cross Country är redo för äventyr, utan att riktigt specificera vad det är för äventyr. Men visst, den lätt förhöjda markfrigången (19 centimeter mot 16,4 för vanliga EX30) kan göra att man tar sig fram längs en skumpig grusväg eller över ett backkrön som är för skarpt för standardmodellen. De extra centimetrarna kommer dels från en aningens längre fjädringsväg, dels från större hjul. För 31 250 kronor byter man standarddäcken mot terrängdäck och fälgar med annan design. Men de duger inte på vintern, man måste fortfarande ha riktiga vinterdäck.
Cross Country-utförandet går bara att få till den toppmotoriserade Twin Motor-versionen. Trots den höga effekten är kraftutvecklingen behaglig snarare än ryckig och alla fyra hjul hjälper till att ta hand om de 428 hästkrafterna. Styrningen är direkt och lagom kommunikativ men känslan hämmas av den tunna och märkligt formade ratten. Enligt Volvo är fjädringen och krängningshämmarna lite mjukare och styrningen har en mjukvara som ska ge en annan känsla. Men som sagt, det är svårt att känna.
EX30 kommer att uppdateras med nya och förhoppningsvis bekvämare framstolar till årsmodell 2026. Provkörningsbilen har inte de nya stolarna men sittkomforten är ändå godkänd. Den typiska Volvo-komforten finns dock inte.
Att det inte finns någon skärm framför ratten eller någon head up-display känns snålt och störande. Enda sättet att se hastigheten är att vrida blicken till höger och titta på pekskärmen.
Den knapplösa nyckelklumpen är fortfarande hopplöst korkad. Det går inte att låsa upp bilen på något annat sätt än att vara nära den eller hålla klumpen mot framstolpen. Alternativet är att öppna Volvo-appen i telefonen. Det hade varit så otroligt mycket enklare att ha några knappar på nyckelklumpen, som vi är vana vid.
För att få den kompletta Cross Country-känslan bör man kryssa för Cross Country-paketet. Det kostar tyvärr hela 44 475 kronor, men då ingår de grovmönstrade terrängdäcken, stänkskydd fram och bak samt en lastkorg till taket. Dragkrok kostar hela 18 150 kronor och vinterhjul 31 250 kronor och plötsligt står man med en bil för 702 875 kronor. Man ska vara en inbiten Volvo Cross Country-entusiast för att tycka att det är väl spenderade pengar. Det finns både större, mer snabbladdande och långtgående elbilar för de pengarna.
Cross Country-modellen tappar ungefär 2,5 mil i räckvidd jämfört med vanliga EX30 Twin Motor Performance och det är knappast något man kommer att märka vid vanlig körning. Att man har tappat 50 000 kronor rakt ner i Volvos Cross Country-ficka, det lär man däremot märka.
Fler texter från DN Motor
