Trots tårgas, gummikulor, chockgranater och skarpa varningar från president Recep Tayyip Erdogan har kravallpolisen inte lyckats kväsa demonstrationerna, som koncentrerar sig till Istanbuls stadshus och till domstolen där Imamoglu rannsakats. Hundratals personer har gripits under de svåraste oroligheterna sedan 2013. Den gången gällde konflikten Geziparken i centrala Istanbul, som regimen ville offra för ett byggprojekt.
– Vi har inte sett sådan brutalitet på länge. Att vara journalist i Turkiet är svårt nog som det är. Men den som vill täcka detta måste stå ut med både gummikulor och sönderslagen utrustning. Och kanske åtal för terrorism och uppror, vad det lider, säger en representant för det turkiska journalistförbundet till DN.
Mycket tyder på att regimen inte förutsett de häftiga reaktionerna mot planen att göra sig kvitt både Imamoglu, och i praktiken också dennes parti CHP, landets största i förra årets kommunval. Regimens främsta språkrör, dagstidningen Sabah, nämner på söndagen inte alls protesterna, som enligt oppositionen spritt sig till över 50 av landets 81 provinser. De stora nyheterna på Sabahs förstasida är Israels återupptagna krig i Gaza och presidentens möte med en bosnisk politiker.
Under den ansträngande interna krisen nås regimen i Ankara av ett uppmuntrande besked från Washington: Donald Trump vill häva USA:s förbud mot export av superflygplanet F-35 till Turkiet. F-35, som inte syns på radarskärmar, var ett prestigeprojekt med många medverkande länder, bland dem Turkiet. Men efter att Erdogan provocerat Nato 2019 med att beställa det ryska luftvärnssystemet S-400, uteslöts Turkiet från projektet. Turkiet fick nöja sig med amerikanska F-16 plan, ett vapen som utvecklades på 1970-talet. Trump, med sin annorlunda syn på både Ryssland och Nato, anser inte att Erdogan borde straffas längre för sitt agerande.
Läs mer:
Experten om protesterna: Erdogan mer sårbar än någonsin
