Det handlar om främst sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsstöd. 3,6 miljarder kronor har under de senaste åren betalats ut till cirka 4 000 individer, som enligt polisens definition är aktivt gängkriminella, visar rapporten.
Bland brottsuppläggen finns exempelvis oriktiga läkarintyg och skenseparationer, där ett par separerar på papperet men bor kvar ihop.
– Våra gemensamma välfärdspengar ska gå till dem med störst behov. I stället hamnar de i kriminellas fickor och göder gängkriminaliteten. Det är klart att det är djupt provocerande. Samtidigt bekräftar det bilden vi har haft sedan lång tid tillbaka, säger Anna Tenje.
– Ska vi knäcka gängen måste vi strypa den här tillförseln av våra gemensamma skattemedel.
Ett viktigt verktyg är enligt ministern den sekretessrivande lagstiftning som börjar gälla i december och som ska underlätta för myndigheter att dela information med varandra. Hon pekar även på ett arbete för att motverka falska läkarintyg.
– Men det handlar också om att vi jobbar med sanktionssystem och bidragsspärr för personer som gång efter annan begår bidragsbrott, säger Tenje.
Varje år bedöms mellan 15 och 20 miljarder kronor betalas ut felaktigt från välfärdssystemen, varav ungefär hälften beräknas vara bidragsbrott, enligt regeringen.
– Det handlar om att bibehålla legitimiteten för systemen. Hårt arbetande människor måste kunna lite på att pengarna går till rätt personer, säger Tenje.
Polisens senaste lägesbild visar att det finns 67 500 personer inom den svenska gängmiljön. Av dem bedöms 17 500 vara aktivt gängkriminella, medan resten har någon form av koppling till gäng.
