Under stekande sol i 30-gradig hetta gav sig tusentals människor ut på gatorna på lördagen i ”Great People’s March”. Demonstranter krävde stopp på fossila bränslen, stopp för aggressivt jordbruk, stopp för avskogning – och att de människor som drabbas värst av klimatkrisen också blir hörda i förhandlingarna.
– Vi drabbas oerhört hårt av klimatkrisen. Det räcker med falska lösningar nu, säger den nepalesiska bonden Pramesh Pokharel till DN.
Snön smälter oerhört snabbt bort från bergen, berättar han – och jordskred och översvämningar kostar hundratals människoliv.
– Våra berg blir svarta. Bönder dör i klimatkatastrofer. Det är fruktansvärt.
Aktivisternas höga närvaro under mötet har skapat en radikalt annan känsla än vid de tre senaste klimatmötena, som ägt rum i Azerbajdzjan, Förenade Arabemiraten och Egypten – länder med mycket begränsad yttrandefrihet.
Tidigare i veckan stormade demonstranter klimatmötets entré, vilket ledde till en mindre sammandrabbning med polis. På fredagen blockerade demonstranter ingången för att uppmärksamma kampen för att bevara Amazonas. Först när chefen för klimatmötet kom ut och samtalade med demonstranterna avslutades protesten.
På lördagen genomförde militärpolis omfattande avspärrningar för att hindra demonstranterna att ta sig till själva klimatmötet.
– Bara några kilometer härifrån samlas världsledare och tanken är att de ska ha människors bästa i åtanke. Men detta är COP30. I tre decennier har människor i maktens korridorer misslyckats med att leverera handling. Nu räcker det, säger amerikanskan Rachel Rose Jackson, en av många hitresta aktivister.
Hon är aktiv i organisationen Kick big polluters out, som på fredagen avslöjade att över 1 600 fossillobbyister fått tillträde till förhandlingarna. DN kunde på lördagen berätta att även den svenska delegationen skickat hit fossillobbyister, genom bolaget Siemens Energy som sålt utrustning till oljeplattformar åt brasilianska Petrobras.
– Vi fördömer deras närvaro. Vi kräver att stora förorenare ska stoppas från att kunna påverka klimatpolitiken.
Hur känns det att kunna demonstrera på ett klimatmöte igen?
– Yttrandefrihet borde vara en självklarhet och det känns skönt att få säga vad vi tycker. Men vi behöver mer än att få yttra oss, vi behöver att världsledare börjar agera på riktigt.
Fossila bränslen är en av de stora frågorna på klimatmötet. För två år sedan enades världens länder om en omställning bort från fossila bränslen – men sedan dess har inte mycket hänt. Nu vill det brasilianska ordförandeskapet få länderna att enas om en konkret plan för hur det ska ske.
Men just nu ser det svårt ut för dem att lyckas. Förhandlingarna har nått halvtid och förhoppningarna om ett ambitiöst avtal är än så länge låga. Även när det gäller en annan av mötets huvudfrågor, om hur världens länder ska kunna öka tempot i klimatarbetet, har det gått oväntat trögt. Inför mötet skulle alla världens länder lämna in uppdaterade klimatplaner – men hittills har bara drygt hälften gjort det.
Ilskan hos demonstranterna över bristen på framsteg var påtaglig – inte minst hos dem som här i Brasilien drabbas allra hårdast av den globala uppvärmningen. Invånarna i världens största regnskog, Amazonas, vittnar om hur torrperioder blir längre och värre, samtidigt som avskogning för livsmedelsproduktion slår mot människor som levt av skogen i generationer.
– Klimaträttvisa existerar bara om vi har rätt till vårt land. Vi kan bara rädda klimatet om vi förändrar systemet som förtrycker oss, säger Divina Lopes.
Hon får medhåll av Barbara Loureiro, aktiv i de Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra, de jordlösas rörelse, i Brasilien.
– Vi måste stoppa den massiva jordbruksindustrin som förstör vårt hem och vår natur. Det är de som förstör marken, skövlar skogen, sprider gifter i naturen och förstör livet för människor, säger hon.
Läs mer:
Fossillobbyister i Sveriges delegation på klimatmötet i Brasilien
Nytt fossilt rekordår väntas – ett land går mot strömmen
