– Polens utrikesminister har sagt att han numera är betydligt mer oroad över ett passivt Tyskland än ett aktivt och engagerat, fortsätter Wolf-Jürgen Stahl, som leder den tyska Förbundsakademin för säkerhet i Berlin.
Han verkar inte direkt missnöjd över utsagan.
Han tar emot i sitt arbetsrum, i stadsdelen Pankow som ligger i före detta Östberlin. Stahl leder Förbundsakademin för säkerhet. Det är en statlig myndighet för tysk säkerhetspolitisk fortbildning.
Stahl är den första aktiva yrkesofficeren som leder akademin. Sedan Ryssland anföll Ukraina på bred skala 2022 har den tyska försvars- och säkerhetspolitiken uppgraderats i expressfart.
Upprustning för miljarder. Gemensam försvarsproduktion med Ukraina. Diskussioner om att återinföra värnplikten. Tyskland har rentav börjat fira veteranernas dag den 15 juni.
– Vi har ett konkret hot mot den tyska säkerheten. Det är Ryssland, säger generalmajor Stahl.
Han anser att Ryssland redan angriper Tyskland – i hybridform. Ifjol exploderade en DHL-försändelse utan förklaring på flygplatsen i Leipzig. Myndigheterna utreder fortfarande händelsen, Stahl utgår ifrån att det var en rysk sabotageoperation. Han räknar upp flera motsvarande exempel som sträcker sig över flera år.
– Ryska agenter utför mord i Berlinparken Tiergarten på ljusan dag (en rysk agent sköt en tjetjensk man 2019). Det sprids ogrundade rykten om våldtäkter på ryska medborgare. De försöker manipulera våra val (förbundsdagen anklagar Ryssland för att ha spridit desinformation under senaste förbundsdagsvalet). Det är angrepp, säger Stahl.
Tyskland har en stark pacifistisk tradition. Det är ett resultat av de historiska lärdomarna efter andra världskriget, där ett aggressivt Tyskland lade Europa i ruiner. Särskilt stark är traditionen inom det socialdemokratiska partiet, där man vårdar arvet efter Willy Brandt, Västtysklands förbundskansler 1969–1974, och hans djupa engagemang i östrelationerna.
Nyligen gick en grupp tyska socialdemokrater ut med ett manifest. De kräver förhandlingar med Ryssland, ”ett land som inte går att besegra militärt”. Gruppen vill ha ett slut på den ”militaristiska larmretoriken”. I Berlin arrangerar vänsterpartiet Die Linke en egen motdemonstration när försvaret firar den nya veterandagen den 15 juni.
Samtidigt höjs kraven i Europa på att Berlin ska ta en starkare roll när det gäller försvaret av hela kontinenten. Där är Wolf-Jürgen Stahl dock påfallande försiktig. Han talar visserligen öppet om Ryssland som motståndaren. Men, säger han, vi håller fortfarande fast vid att aldrig mer handla på egen hand.
– Vår nya förbundskansler är mycket medveten om Tysklands roll. Vi är, sett till befolkningen, det största landet i EU. Men vi kommer alltid att vara en lagspelare. Vi är inte intresserade av solospel, vi arbetar inom EU, Nato, med Storbritannien, säger Wolf-Jürgen Stahl.
Samtidigt trappar Tyskland upp stödet till Ukraina och har nyligen lovat Kiev 1,9 miljarder euro i militärt bistånd. Däremot sade försvarsminister Boris Pistorius nej till leverans av Taurus-robotar då han nyligen var i Kiev. Taurus är en tysktillverkad medeldistansrobot som Ukraina upprepade gånger har begärt för att kunna slå till mot militära mål i Ryssland.
Wolf-Jürgen Stahl säger att Ukraina har rätt att försvara sig lagligt på alla sätt det kan. Europa ska hjälpa till, anser han.
– Som militär kan jag bara säga: Den som för en laglig kamp för självständighet ska man beväpna så bra man kan. Ukraina borde ha alla möjligheter till sitt förfogande för att kunna försvara sig. Varför det inte sker? Ni får fråga någon politiker, säger generalmajoren torrt.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har föreslagit att man ska grunda en europeisk armé för att möta hotet från Ryssland. Det tror inte Stahl är realistiskt.
– Ukraina behöver soldater, och det är deras egen sak hur man rekryterar dem. Men Nato har ingen som helst avsikt att föra ett krig i Ukraina. Det är ett politiskt beslut. Nato vill inte ha en direkt konfrontation med Ryssland.
Hans kontor i slottsområdet Schönhausen i östra Berlin är ett konkret exempel på Rysslands och Tysklands historia av krig. Efter andra världskriget år 1945 spärrades hela området av och ockuperades av sovjetmyndigheterna. Därefter blev det residens för DDR:s president och senare statsråd.
Under hela efterkrigstiden har Tysklands roll inom europeisk utrikes- och säkerhetspolitik över huvud taget inte motsvarat dess tyngd. Något som alla har varit nöjda med, inte minst Tyskland självt.
Nu är allt annorlunda. Den tyska förbundskanslern Friedrich Merz konstaterade på valnatten i slutet av februari att dagens amerikanska ledning ”i stort sett är likgiltig” inför Europas öde. Ändå säger Wolf-Jürgen Stahl att det är omöjligt för honom att tänka sig ett försvar av Europa utan USA.
– USA prioriterar visserligen kampen mot Kina. De kommer att vara mindre militärt engagerade i Europa och ha färre soldater här. Men det betyder inte att de tänker lämna Europa. Några sådana signaler hör vi inte.
Stahl, född år 1964, är starkt präglad av sin uppväxt under kalla kriget. Hans tro på Nato och på europeisk solidaritet är bergfast.
– Gråhåriga män som jag kommer ihåg den tid vi hade gemensamma övningar med över 35 000 soldater. Jag körde min stridsvagn på Autobahn, genom städer och byar. Folk var vana vid soldater och militär närvaro. När jag stannade min stridsvagn vid bondgårdar fick jag mjölk av gårdsfolket. Så kommer det att bli på nytt, fast kanske inte i lika stor skala.
Mellan 1966 och 2009 deltog Frankrike inte i Natos militära struktur. Trots det var tiotusentals franska soldater stationerade i Tyskland.
– Det var självklart att de skulle försvara oss. Att vi hade en ödesgemenskap. Den här erfarenheten sitter djupt i den tyska medvetenheten.
Kan upprustningen i Europa leda till ökade spänningar?
– Jag förstår inte på vilket sätt vår upprustning kan vara ett större problem än att Putin säger: Väst borde inte längre finnas.
Läs mer:
Anna-Lena Laurén: Tyska rustningsindustrin har ett gyllene tillfälle
”Det värsta är när soldaterna får vätska i lungorna och vet att de kan kvävas”