I snitt har över 1 000 ryska soldater stupat varje dag vid fronten den senaste veckan, hävdar Ukrainas generalstab. Dödstalen närmar sig de rekordhöga nivåerna från december och kan delvis förklaras med att Ryssland återigen börjat genomföra stora mängder så kallade ”köttkvarnsattacker”, då mängder av soldater tvingas sätta livet till för att frontlinjen ska röra sig västerut.
Men det finns också en annan förklaring, enligt Robert Brovdi, chef för Ukrainas obemannade styrkor.
Under stora delar av kriget har han haft befäl över drönarbrigaden med kodnamnet ”Magyars fåglar”. Numera har han ett övergripande ansvar för samtliga drönarenheter. I en intervju med The Economist säger Brovdi att de obemannade styrkorna, som består av ungefär två procent av Ukrainas soldater, dödar över en tredjedel av alla ryssar som stupar i kriget.
Han har gett sina trupper order om att i minst en tredjedel av attackerna sikta på ryska soldater och inte på materiel. Detta för att nöta ner både stridsviljan och kompetensen på fiendesidan.
– Om en bataljon inte har några fotsoldater kvar upplöser inte ryssarna den. De kastar in skrivsbordspersonal vid fronten. De är de lättaste måltavlorna, säger Robert Brovdi.
Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan, säger att det är en rimlig uppskattning att ungefär var tredje rysk soldat stupar i drönarattacker. Han ser också en logisk förklaring till att Ukraina riktar in sig på att angripa soldater.
Produktionen har blivit billigare. Dessutom krävs det koordinerade attacker med flera drönare för att slå mot anläggningar och fordon. En ensam drönare kan räcka för att döda soldater i öppen terräng.
– Ukraina kan offra en drönare för att angripa en enskild soldat. Och i dagsläget kan inte en ensam rysk soldat värja sig mot en sådan.
Årstiden spelar också in. Ännu finns inga löv på träden, vilket gör soldaterna mer synliga nu än vad de kommer att vara om några månader.
– Det ger antagligen bra resultat att slå mot enskilda soldater och då är det något som sprider sig. säger Johan Huovinen.
Många av Ukrainas drönarenheter opererar mellan tre och fem kilometer bakom frontlinjen. På förhållandevis säkert avstånd från de ryska projektilerna – men tillräckligt nära för att nå fram till fienden.
Militära ledare i Ukraina arbetar vanligtvis under ständig brist på resurser, så är inte fallet för Robert Brovdi och drönarbrigaderna. Både Ryssland och Ukraina har flerdubblat produktionen av förarlösa farkoster de senaste åren. Samtidigt är drönarna överlägsna gällande effektivitet enligt Brovdi som räknar på kostnaden – både i liv och i pengar: 400 ryssar för varje ukrainsk drönarförare och drygt 8 200 kronor för varje dödad rysk soldat.
I början av kriget användes drönare i kombination med artilleri och granater. Nu görs både spanare och själva angreppen med drönare.
– Det har skett en jättestor utveckling, särskilt eftersom att Ukraina har brist på ammunition till både artilleri och granatkastare, säger Johan Huovinen.
Läs mer:
I drönarkriget är infanteriet alltmer utsatt
Efter drönarattacken – stora bränder i Primorsk
