Syrskyjs uttalande gjordes här om dagen, något som New York Times lyfte i en artikel som publicerades i tisdags.
Uttalandet går hand i hand med en varning som Richard Barrons, tidigare befälhavare för Storbritanniens Joint Forces Command, utfärdade för bara några dagar sedan i en intervju med BBC. I den sa han att Ukraina kan komma att besegras av Ryssland i år, krigets tredje år.
– Ukraina kan komma att känna att de inte kan vinna. Och kommer man till den punkten, varför ska människor vilja slåss och dö längre, bara för att försvara det oförsvarbara?, sade han till den brittiska tv-kanalen.
Där är man dock inte än, tillade han.
Men tre stora ukrainska sårbarheter blir dag för dag allt mer uppenbara.
Det handlar om bristen på ammunition, soldater och luftvärn.
– Det är så det har sett ut sedan början av kriget. Det nya nu är väl att Ukraina har så få luftvärnsrobotar och att man skjuter ner färre ryska kryssningsrobotar än tidigare, säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan.
Väst har i stora delar levererat vad de utlovat i form av luftvärnssystem. Problemet är bristen på ammunition.
– I dag har Ukraina tillgång till hela buffén av västliga luftvärnssystem, men vad hjälper det om man inte har någon uthållighet i form av ammunition? konstaterar Oscar Jonsson.
I nuläget skulle Ryssland kunna bomba ukrainska städer tills de blir obeboeliga genom att slå ut vattensystem och elförsörjning.
– Det är ett mardrömsscenario, men det är inte helt otänkbart som det ser ut nu, fortsätter Oscar Jonsson.
Och problemet är produktionstakten på ammunition, inte viljan från väst att bidra.
– Som tidigare är känt lovade EU en miljon artillerigranater, men man lyckades bara leverera 300 000. Och de ukrainska lagren är i princip slut, säger Oscar Jonsson.
Ryska styrkor har inte varit sena med att utnyttja den fördel de har just nu. I sitt uttalande från helgen medger general Oleksandr Syrskyj att Ryssland brutit igenom flera ukrainska försvarslinjer.
Samtidigt uppmanade Ukrainas energiministerium miljontals civila att ladda sina powerbanks, att fram ta fram sina generatorer ur förrådet och att ”vara redo för alla scenarier” då flera ukrainska kraftverk under de senaste dagarna skadats eller förstörts i ryska luftangrepp.
Avsaknaden av det stöd på 60 miljarder dollar som utlovats men ännu inte beslutats om från USA pekas ut som ett av problemen. Sannolikt kommer det ske en omröstning i representanthuset på lördag – men var det landar vet ingen i dag.
President Volodymyr Zelenskyj har återigen varnat för att förseningarna i det amerikanska biståndet förvärrar utmaningarna vid fronten. Enligt honom har den ukrainska underrättelsetjänsten dessutom uppgifter som tyder på att Kreml förbereder sig för någon form av större offensiv under senvåren eller försommaren.
General Christopher G Cavoli, USA:s högste militäre befälhavare i Europa, gjorde i förra veckan ett uttalande inför den amerikanska kongressen som beskrivs som ”rättfram” av New York Times. Enligt tidningen sa han:
– Om en sida kan skjuta och den andra sidan inte kan skjuta tillbaka, då förlorar den sida som inte kan skjuta tillbaka.
Enligt honom kan Ryssland snart avfyra tio granater för varje ukrainsk granat.
– Om vi inte fortsätter att stödja Ukraina kan Ukraina förlora, vittnade även han och uppmanade lagstiftarna att godkänna det nya stödpaketet.
Även Yurii Sodol, befälhavare för de ukrainska styrkorna i öst, har uttalat sig om läget. Han beskrev det som att sätter man in ett nytt pansarfordon vid fronten tar det bara 30 minuter innan det förstörs av drönare. Därför blir det främst infanteristernas uppgift att hålla ställningarna vid fronten.
– En trupp på åtta till tio soldater har vanligtvis till uppgift att försvara 100 meter mark, men Ukraina kan inte alltid ställa upp med hela trupper. Om det bara finns två soldater kan de försvara 20 meter av fronten, vem ska täcka de återstående 80 metrarna? sa Sodol.
Förväntningarna på de F 16-plan som förväntas levereras möjligen till i sommar är höga, men kommer troligtvis inte betyda så mycket på marken – det är sofistikerade västerländska luftförsvarssystem och ammunition som kan göra störst skillnad. Det finns inga beslut om när JAS Gripen kan levereras och även det kräver mycket mer än vad som finns på plats:
– Flygbaser måste anpassas, piloter och servicetekniker utbildas, vapen anskaffas. det är långt ifrån verklighet, konstaterar Oscar Jonsson.
Sverige har hittills bidragit med 15 olika stödpaket som omfattar allt från skyddsutrustning till stridsvagnar, avancerade vapensystem och ammunition. Regeringen har också beslutat att Försvarets materielverk (FMV) får förhandla och ingå en överenskommelse med Tjeckien som går ut på att Sverige ska stötta Tjeckien med 30 miljoner euro för anskaffning av ammunition.
Pressen ökar nu på att Sverige och ett antal EU-länder omedelbart skickar sina luftvärnssystem Patriot till Ukraina.
Fakta.Sveriges stöd till Ukraina
Det svenska stödet av vapen och utrustning inkluderar bland annat artilleripjäser (Archer), stridsvagn 122 (Leopard 2), granatgevär (Carl Gustaf) med ammunition, pansarskott (AT4), pansarvärnsrobot 57 (NLAW), automatgevär, minröjningsutrustning och stridsfordon 90 (CV 90), hjälmar, avancerad ammunition, sjömålsrobot 17, pansarvärnssystem, personterrängbilar, vinterutrustning, riktmedel, kroppsskydd, tält, maskeringsnät och luftvärnssystem.