Regeringen förbereder en förändring av svensk underrättelsetjänst, något riksdagens partiledare redan har fått information om. Den tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt (M) håller på att avsluta en utredning om de hemligaste delarna av den svenska staten.
För statsminister Ulf Kristersson är en viktig utgångspunkt att Sveriges underrättelsetjänst felbedömde Rysslands intentioner 2021 och 2022. Den militära underrättelsetjänsten, Must, varnade aldrig för en storskalig rysk invasion, som brittisk och amerikansk underrättelsetjänst gjorde.
Finns det skäl att organisera om underrättelsetjänsten?
– Sverige felbedömde, tillsammans med rätt många andra underrättelsetjänster. Vi var långt ifrån ensamma, men det fanns andra som gjorde bättre bedömningar, säger han och fortsätter:
– Jag kastar ingen under bussen, men det finns skäl att vara självkritisk. Om det visar sig att vi hade fel, vi som har tyckt oss vara bättre på att bedöma Ryssland och ryska hot än de allra flesta andra länder, ska man inte gömma det under en sten. Då ska man vara självkritisk. Det är också ett av syftena bakom Carl Bildts utredning, säger Ulf Kristersson.
Ser du någon fara i att göra en omorganisation i det här säkerhetspolitiska läget?
– Jag tänker inte föregripa Carls utredning, men i allmänna termer kan man säga att just nu är Ryssland otroligt upptagna med Ukraina. Det är farligt i sig. Men jag är mera bekymrad över vad som kan hända med Ryssland om några år, när de har kunnat omgruppera, rusta upp ännu mer och bli farliga för fler europeiska länder.
Han säger att Sverige har ett fönster ungefär fram till 2030 för att kunna rusta upp.
– Att kunna förstärka allting och att ha våra underrättelseförmågor precis så starka som de måste vara för att kunna förutse vad Ryssland gör, och bedöma rätt vilka intentioner de har, säger Ulf Kristersson.
DN träffar statsministern efter toppmötet med nio andra regerings- eller statschefer inom Joint Expeditionary Force, Jef. Ulf Kristersson berättar entusiastiskt om sin joggingtur tillsammans med Finlands president Alexander Stubb tidigt på morgonen. De sprang utmed kajerna i Oslo, runt fästningen, statsministern pekar ut genom fönstret och visar.
Ulf Kristersson har blivit tillräckligt varm i kläderna för att det inte ska synas att han fick vara med och hantera en politisk kris samma natt. Hans andra säkerhetsgivare i ordningen avgick efter dryga tolv timmar.
Nu talar han hellre om det kommande Natotoppmötet i Haag. Att det hålls under Natos värsta kris under försvarsalliansens 76-åriga historia märks inte så tydligt på Ulf Kristersson. Hans överordnade mål är att försöka hålla kvar USA i alliansen.
Donald Trumps krav på att de europeiska Natoallierade ska lägga 5 procent av bnp på försvaret är fullt möjligt att uppfylla, säger statsministern.
– Fem procent, när man tar in helheten, det är ingen orimlig sak, säger han och tillägger att Sverige är pådrivande.
Så sent som 2018 lade Sverige 1 procent av BNP på försvaret. Nu har regeringen höjt försvarsanslagen rejält och börjar räkna lite annorlunda. Då används 2,4 procent av bnp, knappt hälften av USA:s krav.
Men Ulf Kristersson vill utvidga definitionen av försvarsanslag ännu mer och ta in cyberförsvaret, civilförsvaret och stödet till Ukraina bland annat.
– Det handlar om att tillföra 1,5 procent av bnp för säkerhet i en bredare bemärkelse.
Detta utöver de cirka 3,5 procent som regeringen redan sagt att man vill lägga. Målet är att det ska vara klart till 2030.
– Andra vill skjuta lite längre bort. Det tror jag är farligt. Det handlar om några få år nu, säger han.
– Just nu är det ett starkt tryck från USA, ibland med ordalydelser som är ganska brutala. Men alla vi vet ju att USA har ju i många år under många presidenter sagt i princip samma sak: Ni måste öka försvarsutgifterna i Europa!
Driver du på inför Natomötet i juni för att skärpa Natolinjen om Rysslands anfallskrig mot Ukraina?
– Vi har redan bra skrivningar från det förra Natomötet. De är i hög grad giltiga. Ingenting har skett som ger skäl till att mildra dem på något sätt. De är till fyllest, skulle jag säga. Jag kan mycket väl leva med att vi bara behåller de skrivningar vi har.
Kan mötet bara lämna kriget i Ukraina åt sidan då?
– Skrivningarna gäller tills de ändras. Jag är nöjd med de skrivningar som vi har. Det är ju ingen hemlighet att det finns olika uppfattningar om Ukraina ska få bli Natomedlem. Vi tillhör dem som tycker att Ukraina borde få bli medlem. Sen vet vi av egen hård erfarenhet att det kräver enighet för att man ska bli Natomedlem. Och där är vi inte än.
Under förra sommarens Natotoppmöte i Washington uttalade förvarsalliansen att Ukrainas väg till Nato var irreversibel, den går inte att ångra. Då satt Joe Biden i Vita huset.
– För mig är det en ganska stark och förpliktigande formulering. De är på väg till Nato. Det finns inget löfte om exakt när, det finns ännu ingen formell inbjudande. Men ändå, att de tillhör vår familj.
Du varnar ofta för att överdriva förändringarna i amerikansk politik. Vilken förändring ser du själv i amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik sedan Donald Trump tillträdde?
– Den stora förändringen är att det råder mycket större osäkerhet i det transatlantiska samarbetet. Det beror delvis på att gamla krav har ställts på sin spets, som Europa borde ha lyssnat på tidigare, och delvis på att det är ett språkbruk som vi inte är vana vid, säger han och fortsätter:
– Jag underskattar inte detta på något sätt, men låt inte detta leda till att vi kastar 80 år av transatlantiskt samarbete överbord. Det är viktigt för europeisk säkerhet. Låt oss inte ta USA för givet, bara för att det har varit så i många decennier, utan ta det här på allvar.
Han tillägger att Ryssland är farligare än landet varit sedan det kalla kriget.
– Jag tar hela situationen på stort allvar. Det är inte läge att slarva nu, det tycker jag man måste ha klart för sig.
