”Ränta på ränta, du du du duu! Ränta på ränta, du du du duu!”
Fyra unga män, uppskattningsvis runt 20 år gamla, skrålar i takt till tonerna av Alice Deejays ”Better off alone” under en lägenhetsfest.
Samtliga iklädda kostym och med varsin öl i handen. En med cigarr.
Klippet fick snabbt stor spridning i sociala medier, inte minst på Tiktok. Låten producerades och släpptes senare på Spotify och har streamats hundratusentals gånger. Det hela markerar på något sätt investeringshajpen som har svept över generation Z de senaste åren.
Sven Hagströmer ler åt klippet och sätter igång en utläggning om varför börsen är så himla bra. Donald Trump kommer från kasinovärlden och där finns det bara en vinnare, förklarar han. Ägaren. Men på börsen tjänar spararna pengar samtidigt som de är med och finansierar Sveriges näringsliv.
– Det här skapar vårt lands välstånd. Jag tror Sverige är ett av världens mest aktieägande folk och det verkar ha fungerat ganska bra. Vi är väl ett rätt bra land?
Han är grundare av Avanza. Nätbanken med över 2 miljoner kunder, som Svenskt kvalitetsindex utsåg till spararnas favorit för femtonde året i rad i fjol.
Vi träffar honom i ett konferensrum på Avanzas kontor, strax innan den sedvanliga lunchen som hålls med styrelse och företagsledning inför årsstämman senare samma eftermiddag.
– Folk gnäller på att ungdomarna är dumma i huvudet, att de inte bryr sig om något och de knarkar och allt vad det är. Men så sitter vi ändå med en fjärdedel av alla Sveriges 18-åriga killar som kunder här på Avanza. Snacka om dem i stället kan jag känna. De är ju förebilderna!
Totalt har Avanza över 300 000 kunder mellan 18 och 25 år, och ytterligare drygt 70 000 som är under 18 år som handlar med hjälp av målsman. Många av dem har aldrig upplevt den typen av turbulens som har varit på börsen de senaste veckorna. Till och med den vanligtvis stabila Investor-aktien, Sveriges mest ägda, rasade med 15 procent på bara några dagar när det var som värst.
Sven Hagströmer har i flera intervjuer berättat om hur han själv köpte sin första aktie som 12-åring, i läkemedelsbolaget Astra. Samtidigt som killar i hans närhet spelade på tipset fortsatte han att grotta ner sig i börsen och nyheter, och lade grunden för förmögenheten som han sitter på i dag.
Även entreprenörsandan var med honom tidigt. Under studietiden försörjde han sig på att sälja och installera stereoanläggningar runtom i Stockholm, med målet att vara både billigast och bäst i stan.
Enligt honom själv gjorde han ett så bra jobb att vissa har kvar anläggningar de köpte i slutet av 60-talet än i dag – fullt fungerande.
– Jag var enormt road av elektronik på den tiden. De kallade mig för Svagströmer, berättar han.
Han har under sin tid på börsen upplevt en lång rad kriser och krascher, så den senaste tidens turbulens kan han ta med ro. Men för den mindre erfarne har börsen varit en ganska otrevlig plats den senaste tiden.
Mycket på grund av USA:s president Donald Trump som har styrt världens kurser med sina tvära kast i handelspolitiken.
Som värst var Stockholmsbörsen ner med nära 20 procent från årets topp. Vanligt folk har kunnat se sina besparingar både öka och minska med många tusentals kronor under enskilda dagar utan att veta var det ska sluta.
Vi tar oss en våning upp i Avanzahuset till poddstudion där bankens sparekonomer Philip Scholtzé och Felicia Schön håller till. Deras jobb är att guida kunderna och utbilda dem. Inte minst viktigt är det för de unga och oerfarna som kanske aldrig har upplevt den här typen av turbulens förut.
I grund och botten handlar det om tre saker för att lyckas med sparandet, förklarar de. Långsiktighet, regelbundenhet och riskspridning. I bland när det stormar även en fjärde: ta det lugnt och gör ingenting.
Det senare har varit deras mantra gentemot kunderna under den senaste tidens bergochdalbana.
– En vanlig missuppfattning är att vi inte bryr oss, att vi tjänar pengar bara kunderna handlar. Men det sämsta som kan hända är att någon kommer in och bränner sig och sedan aldrig kommer tillbaka. Vi vill hellre att de blir framgångsrika och stannar, förklarar Philip Scholtzé.
– Det är väldigt grundläggande grejer vi försöker få ut för att folk inte ska bränna sig, fyller Felicia Schön i.
Det låter enkelt men hur mycket sparekonomerna än tjatar i poddar, blogginlägg och intervjuer så gör många tvärtom. Under de två första veckorna i april var till exempel 31 procent av alla manliga kunder mellan 18 och 24 år aktiva – trots experternas råd att sitta lugnt i båten.
Mer än var tredje i den åldern saknar också helt fonder, nio av tio äger inte aktier i tillräckligt många bolag för att få en bra riskspridning – och bara var femte månadssparar regelbundet.
En stor del missar alltså de viktigaste grunderna.
– Jag gjorde också alla de här misstagen när jag började som 20-åring. Men någonstans är det nog bra att man gör dem då med så små summor, så har man det i ryggsäcken sedan, säger Felicia Schön.
För en del kan det dock bli värre än små snedsteg eller feltajmade affärer. På andra sidan stan, i Hornstull, sitter Adam Kirstein Reuterswärd som jobbar på Spelfriheten. En klinik som hjälper spelberoende ur sina missbruk.
Det finns ingen heltäckande statistik över hur utbrett problemet med börsberoende egentligen är. Men Adam Kirstein Reuterswärd bedömer att ungefär var tionde som tar kontakt med kliniken han jobbar har kryptovaluta eller högriskaktier som sin huvudsakliga spelform.
Han kallar det för en spelform eftersom skillnaden mot beroende av spel på onlinekasinon eller sportbetting är liten. Det är samma mekanismer som styr och tragedin är lika stor.
– Det vi oftast får höra är att man vet vad man en gång har haft för belopp på sitt konto eller kryptoplånbok, och att man måste tillbaka. Man känner att det måste gå att vinna igen och så tar man ännu mer risk, ännu mer lån, och borrar sig djupare ner i det.
Han tycker att bank- och finansvärlden borde ta efter spelbranschens väldigt långtgående omsorgsplikt med insättningsgränser, krav på att upptäcka och agera på farliga spelmönster och möjlighet till självavstängning.
– Tittar man på de här människornas beteende på Avanza eller andra ställen så ser man att det är människor som inte mår bra. De kör depåerna i botten med hundratals transaktioner i månaden och när pengarna är slut kommer det in nya utan att man egentligen kollar varifrån de kommer.
Även Finansinspektionens (FI:s) konsumentskyddsexpert Moa Langemark är inne på samma linje. Hon säger att finansbranschen förvisso redan har ett omfattande konsumentskyddsansvar, men att spelbranschen ”har kommit mycket längre”.
– FI har inte tagit ställning på något sätt, men jag själv kan ändå se att det finns en tydlig koppling mellan spelberoende och att man tar för mycket risk i sitt sparande. Det är inte orimligt att det kan bli aktuellt med mer kontrollmekanismer på det här området, säger hon.
Tillbaka till Sven Hagströmer. Han vrider sig lite i stolen och säger att han visste att frågan om beroendeproblem skulle komma, så han har funderat en del. Avanzas så kallade churn, ett mått för hur många kunder som lämnar företaget, är väldigt låg. Jämfört med spelbolagen är kundbortfallet pyttelitet och det borde tyda på att det inte är så många som far så väldigt illa.
Samtidigt har Avanza alldeles nyss sjösatt funktionen Investeringspaus där sparare kan stänga av sig själva från handel med vissa instrument av en anledning. Kanske skulle det inte skada om man också kunde fånga upp och hjälpa kunder som ser ut att vara på väg att fara illa?
– Det skulle nog vara snyggt om vi var först att göra det faktiskt, konstaterar Hagströmer till slut och gör en anteckning i pappershögen han har med sig för dagen.
– Att hitta ett sätt att följa kundens handelsmönster och se vilka som lever farligt, och då ta ett samtal eller skicka ett meddelande till dem. Hälften kommer antagligen säga tack, och hälften kommer säga att vi inte ska lägga oss i och gå till Nordnet (konkurrenten, DN:s anm) i stället. Men det kanske man får ta då, spånar han vidare.
Väl på stämman syns inte ett spår av de unga spararna. Snittåldern på de hundratalet aktieägare som har hittat dit är uppskattningsvis i den övre delen av 60-spannet.
Läs mer:
Enkät: Så tänker unga sparare om strategi och börsras
