Sedan invasionen av Ukraina 2022 har minst 77 143 ryska soldater dödats, enligt en sammanställning av medieföretaget Mediazona och BBC Russia. Det är dock troligt att det finns ett stort mörkertal.
Enligt det brittiska försvaret var oktober den dödligaste månaden för ryska trupper sedan kriget började. Försvarschefen, Amiral Tony Radakin, säger till BBC att omkring 1 500 ryska soldater dödades eller skadades per dag i oktober.
Tillförlitligheten för siffrorna är dock inte särskilt hög, enligt Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant. Samtidigt är det, enligt honom, troligt att allt fler ryska soldater har dött i samband med den ryska offensiven i östra Ukraina i år.
– En offensiv leder ofta till fler förluster. När man är i försvar kan man skydda sig i befästningar och skyddsgropar när andra sidan går till anfall, säger han.
Johan Norberg, militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, säger också att drönare har gjort det svårare för soldater att gömma sig.
Även om Rysslands offensiv kan ha lett till en rejäl ökning av dödsfall så tror ingen av militärexperterna att landet kommer att byta taktik vid fronten. Jörgen Elfving beskriver det som en köttkvarn där soldater med relativt dålig utbildning skickas fram under bristande ledarskap.
– Det har präglat ryska uppträdandet under lång tid. Jag ser det som mindre sannolikt att man överger det, säger han.
Under söndagen rapporterade flera medier om att Ryssland planerar en stor motoffensiv i Kurskregionen. Ukrainska och amerikanska myndigheter befarar att över 50 000 soldater, bland annat från Nordkorea, har samlats i västra Ryssland.
Den nya potentiella motoffensiven kommer efter en tid av framgångar i östra Ukraina. Beskrivningen av framryckningarna tycker dock Johan Norberg är överdrivna.
– Det finns en bild av att Ryssland är på offensiven. Det har man sagt i två och ett halvt år nu, men kartan över frontlinjen rör sig knappt alls. Den flyttar mellan en och två kommuner.
Johan Norberg säger att nivån av dödsfall i kriget nu är ”förfärlig”. Samtidigt påpekar han att förlusterna inte är den främsta indikatorn för hur kriget kommer utvecklas framåt. Det är mer talande att studera vilka resurser länderna har kvar, enligt honom.
– Jag kan konstatera att båda sidor har verksamhet för att mobilisera, utbilda för att fylla på trupperna. Sedan handlar det om hur väl de systemen fungerar och hur snabbt det kan gå, säger han.
Johan Norberg påpekar att båda sidor är trötta och att det till sist handlar om vilken sida som håller ut längst – något som kan påverkas kraftigt av USA:s nyvalde president Donald Trump.
– Ryssland har svårt med försörjningen och börjar få svårt med ekonomin. Den kan fortsätta att knuffa fram resurser, men vi vet inte hur länge till. Mycket beror på väst, om vi kan stötta Ukraina snabbt och långsiktigt kanske Ryssland måste vika ner sig.
Om och när kriget väl är över kommer uppgifterna om förlusterna troligtvis att klarna.
– Så småningom får vi en förklaring i verkliga förluster, säger Jörgen Elfving.
Läs mer:
Drönarattack mot Moskva – Ukrainas största hittills
Tio års värnplikt i Nordkorea: ”Jag ska rädda det koreanska folket”
Soldat: Nordkoreaner kommer att dö förgäves
Ukraina: Ryska mord på krigsfångar ökar